Kamphund tillåtet
Nej, något förbud mot kamphundar är inte aktuellt i AB Gotlandshem.
På fastlandet förekommer kamphundsförbud bland både kommunala och privata bolag. Men hos det kommunala bostadsföretaget på Gotland är kamphundar inget problem.
- Vi tillåter boende med hund och har bara i något fall, som har lösts, haft besvär med kamphundar. Det finns ingen anledning att hindra eller förbjuda någon som har kontroll över sin hund att flytta in med hund, oavsett ras, och bo i Gotlandshem. Det säger Lena Forsman vid förvaltningsavdelningen på AB Gotlandshem som firar 50 år i år. Det kommunala bostadsföretaget har över 5 200 hyreslägenheter i Visby och runt om på hela Gotland. Till villkoren för att få hyra en lägenhet hos Gotlandshem hör att man måste vara myndig, alltså 18 år fyllda, för att få teckna avtal.
Stor kamplust
Svenska Bostäder, som är ett av landets största bostadsbolag, har sedan den första oktober ett förbud mot kamphundar inskrivet i hyresavtalen. Bolaget definierar begreppet kamphund enligt djurskyddsförordningens § 19 som innebär att en hund, oavsett ras, ska uppfylla ett antal kriterier för att kallas kamphund. Kännetecknande för en sådan hund är att den har extremt stor kamplust, blir lätt retad och biter, bara med svårighet kan förmås avbryta ett angrepp och har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar. I Sverige är alltså ingen enskild ras eller blandras förbjuden, däremot är hundar med dessa egenskaper förbjudna.
- Det är alltså beteendet som definierar en kamphund och inte vilken ras det är. Därför görs heller ingen kontroll av nya hyresgästers hundar. Det är först om hyresgästens hund varit ett problem för de andra hyresgästerna som en uppsägning av hyresavtalet kan bli aktuell. Hittills har inte någon hyresgäst blivit uppsagd på grund av innehav av en speciell hundras, noterar Svenska Bostäder.
Ägarens ansvar
Enligt lagen om tillsyn över hundar, och katter, har ägaren strikt ansvar för sin hund. Polismyndigheten har kontrollansvaret och får besluta att en hund, som har visat benägenhet att bita människor eller djur, ska omhändertas.
Sedan hunden omhändertagits ska polismyndigheten låta sälja, avliva eller ta hand om hunden tills vidare.
Sedan 2001 gäller lagen om märkning och registrering av hundar som ska göra det lättare att fastställa vem som är ägare till en hund och därmed kunna ställa denne till ansvar för skador som hunden har orsakat. Även enligt denna lag har polismyndigheten möjlighet att omhänderta hundar, som kan antas vara farliga, om hunden inte är märkt eller om ägaren inte är registrerad i det centrala registret.
I början av 2000-talet tillsatte regeringen en särskild utredare som skulle kartlägga och utreda de problem som finns med hundar i samhället och att föreslå åtgärder för att avhjälpa problem på grund av bristande ägaransvar, särskilt vad gäller farliga hundar. Resultatet blev betänkandet 2003 "Hund i rätta händer - om hundägarens ansvar".
Så jobbar vi med nyheter