"Kan jag hjälpa en person är det fantastiskt"

Li Grebäck föddes in i människorättskampen, och den har aldrig avstannat. Trots motgångarna som avlöst varandra på senare tid slutar hon aldrig kämpa för sitt livsverk: kvinnojouren Trots.

Li Grebäck med sitt främsta vapen i handen: jourtelefonen. När pandemin kom varnade landets kvinnojourer om att antalet kvinnor och barn som söker hjälp skulle minska, eftersom de skulle bli inlåsta med sina förövare. "Direkt sa jag att det kommer att komma en storm, när kvinnorna kommer tillbaka till sina arbetsplatser och kan söka hjälp igen. Än har den inte kommit, eftersom vi fortfarande är i pandemin. Men jag är fortfarande säker på att den kommer."

Li Grebäck med sitt främsta vapen i handen: jourtelefonen. När pandemin kom varnade landets kvinnojourer om att antalet kvinnor och barn som söker hjälp skulle minska, eftersom de skulle bli inlåsta med sina förövare. "Direkt sa jag att det kommer att komma en storm, när kvinnorna kommer tillbaka till sina arbetsplatser och kan söka hjälp igen. Än har den inte kommit, eftersom vi fortfarande är i pandemin. Men jag är fortfarande säker på att den kommer."

Foto: Malin Stenström

Gotland2022-01-04 12:15

För 55 år sedan föddes Li Grebäck utanför Uppsala. Med en morfar som satt i riksdagen för Centerpartiet och en mamma som var med och startade Kvinnor till kvinnor, och som var generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, kom samhällsengagemanget naturligt för Li Grebäck.

– Jag växte upp i en värld där jag fick uttrycka mina åsikter och där man lyssnade på andras. Vi demonstrerade mot kärnkraften, vi trodde på fred och jag trodde då att män och kvinnor hade lika värde.

"Trodde då", säger du...

– Ja, så är det ju verkligen inte.

Det som skiljer Li Grebäck från hennes mamma och morfar, som båda hade högt uppsatta positioner, är att hon alltid velat jobba nära människorna.

– Kan jag hjälpa en person är det fantastiskt.

Genom åren har Li Grebäck arbetat med sociala frågor på olika sätt, bland annat genom Region Gotland och Vårdklockans kyrka. Under några år var hon med och drev kvinnogruppen Raust, som betyder "mod" på gutamål.

– Jag har alltid sett att Gotland har en baksida. Å ena sidan finns den idylliska paradisön, å andra sidan finns det en stor grupp som inte mår bra.

Genom Raust mötte Li Grebäck fler och fler i den gruppen. Sakta men säkert växte idén om en ideell förening som jobbade med både kultur och sociala frågor.

Under en promenad med sambon kom namnet till dem: Trots.

– Man kan trotsa samhället, man kan göra något trots det man varit med om, och den främsta innebörden: Om du vänder på ordet så blir det?

Stort.

undefined
Li Grebäck brinner framförallt för barnen. "Jag har hört flera exempel på där det har räckt med att ett barn blivit lyssnat på av en enda vuxen, för att barnet ska slippa att hamna i samma destruktiva mönster som sina föräldrar."

Nästa år fyller Trots tio år, och sedan 2014 har den ideella föreningen även fungerat som kvinnojour.

– Det är det absolut roligaste och mest betydelsefulla jobb jag haft. Att få se en trasig person, som kommer till oss med sina rädda barn, ta emot den styrka vi vill ge dem så att de kan lämna oss och få en helt ny start i livet... Det är en häftig och fin känsla.

Ett av kvinnojourens främsta mål har varit att ha personal dygnet runt.

– Det är på natten ångesten kommer, det är då man är som mest rädd och tvivlar på sig själv, och går tillbaka till sin förövare.

Glädjen över det stundande jubileet har dock solkats ner av ekonomiska bekymmer som bland annat beror på att föreningen förlorade upphandlingen om skyddat boende. Vid tillfället saknade Trots en föreståndare med socionomutbildning, vilket var ett av Region Gotlands krav. Det ordnade de snabbt och överklagade, men fick avslag. I och med det slutade regionen att placera personer på Trots. Istället flyttades kvinnorna och barnen till fastlandet.

I och med det, och att färre personer från fastlandet placerades på Gotland på grund av pandemin, tvingades de spara in på personal under hösten. Samtidigt lades huset som jourhemmet är beläget ut till försäljning, och vid det tillfället saknade Trots handpenning till att köpa loss fastigheten. Så för att samla in pengar, och för att samtidigt sprida kunskap om våld i nära relationer, kom Li Grebäck på idén att livesända när hon paddlar runt Gotland. Och den 47 dagar långa paddlingen bar frukt.

– Trots kommer att överleva, försäkrar hon.

undefined
Som barn spenderade Li Grebäck somrarna i Bläse, där familjen hade ett hus. Efter en långtidssjukskrivning valde hon att flytta till Gotland. "Jag flyttade hem", säger hon.

Det är för sitt stora engagemang för sina medmänniskor som Li Grebäck nu nomineras till Årets gotlänning, en titel som väcker blandade känslor:

– Det viktiga är inte jag som person, utan det vi gör: Skapar en trygg plats för framförallt kvinnor och barn som blivit orättvist behandlade.

Motivering:

Trots Kvinnojour hade aldrig funnits utan Li Grebäck, och en viktig och behövd verksamhet hade försvunnit från ön. Ständigt i motvind, ständigt med krisande ekonomi, men Li Grebäck är inte någon som ger upp.

I somras paddlade hon 47 dagar runt Gotland för att samla in pengar till den ideella verksamheten som hon tror så mycket på, som hon vet är nödvändig för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.

Med sitt aldrig sinande engagemang är Li Grebäck en förebild och en ledstjärna i samhället.

Så röstar du

Omröstningen öppnar lördag 8 januari och stänger den 21 januari klockan 12.00.

Du röstar genom att antingen skicka ett mejl till tavling@helagotland.se, eller använda den röstningstalong som kommer att publiceras i Gotlands Tidningar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!