Det andas framtidstro och förväntan i lägenheten i Klintehamn där paret just har flyttat in. De skrattar tillsammans och de berättar glatt om sin nyvunna kärlek. Och lättnaden över det stora beslutet att sälja hus och lägenhet för att leva livet tillsammans lyser igenom.
- Jag har mer eller mindre bott hos Harry i hans stora hus de senaste två åren, säger Vera Sollerman. Men vi orkar inte med huset plus min lägenhet. Nu har vi en stor lägenhet med tre rum och nu hinner vi göra saker som vi tycker är roligt och vi orkar med att sköta vårt gemensamma hem.
Många möten
Deras väg genom livet har mötts flera gånger och de har känt varandra länge. Vera har varit lärare och Harry var rektor i Klintehamn under sina sista år i arbetslivet.
Harry Söderstrand är född i Hejdeby men hans familj drabbades av tbc och när han var tio år flyttade de till Småland och köpte en gård.
- Man trodde att luften på småländska höglandet skulle vara bättre än Gotland, säger Harry.
Men han kom tillbaka till Gotland som lärare och har varit yrkesverksam här i hela sitt liv.
Samma arbetsplats
Vera Sollerman är född i Klinte och har också varit en sväng på fastlandet. Sedan bodde hon i Mästerby i 19 år och i Visby lika länge tills hon återvände till Klintehamn.
- Vi jobbade ihop ett tag när Harry var studierektor och jag lärare, säger Vera. Vi har också samma intressen och har mötts på många studiecirklar och i kyrkliga sammanhang.
När Harry blev änkling efter 51 års äktenskap såg Vera till att han kom med på de olika studiecirklarna. Och ibland ringde hon efter honom.
- Jag ville inte att han skulle sitta ensam i sitt stora hus, säger Vera. Ibland åt vi mat tillsammans och ibland åkte vi på utflykter med bil.
Det sa klick i När
Harry Söderstrand har varit lärare på många orter både på Gotland och på fastlandet. Han började sin lärarkarriär i Lau skola.
- Vi är båda med i gutamålsgillet och det är ett av våra många gemensamma intressen, säger Harry. Men Vera hade inte varit i Lau och När så mycket. Därför bjöd jag henne på en utflykt till Närsholmen en vacker sommardag. Jag har också mitt sommarhus i När som vi passade på att besöka.
Och det var då - denna skimrande sommardag - som kärleken mellan dem tändes.
- Det var ett fantastiskt ljus den där dagen, säger Harry.
- Ja, det var en otrolig dag, säger Vera.
De har kikare, fågelbok och flora med på sina utflykter. Och kaffekorgen är obligatorisk.
- Vi vill hela tiden upptäcka nya platser och socknar på Gotland, säger Harry.
Han är nyfiken på vad som gömmer sig under snön på deras uteplats.
- Jag har odlat mycket kryddväxter och det ser ut som det finns möjlighet till det här också, säger han.
Nu ägnar de dagarna till att planera sin lägenhet. Vilka möbler som passar in, vilka tavlor och vilka böcker som ska stå i deras bokhyllor.
- Vi fick många dubbletter av böckerna, säger Vera. Det visar också på att vi har samma intressen.
Som svar på min fråga hur det känns att bli förälskad när man är 80 år fick jag nedanstående vers som Vera skrev samma dag som utflykten på Närsholmen. Det var tillräckligt svar på min fråga.
Vad händer
och sker
Vad var det som hände?
Hur kunde det ske
att körsbärsblomman slog ut?
Vad är det som händer?
Jag trodde bestämt
att blomningstiden var slut.
Vad var det som hände
vad är det som sker
när fågelhjärtat får svar.
Det är som ett eko
från gångna år
och längesen bortglömda dar.
Vad är det som händer,
vad är det som sker?
Nu blommar ju hela mitt hus.
Vad var det som hände,
jag vet inte hur
mitt mörker blev färger och ljus?
Vad är det som händer
till glädje och tröst
att bo i kärlekens famn.
Som en gudagåva
på ålderns höst,
den har varken ord eller namn.
Vera Sollerman