Bob Kolmodin, Trafikverket och Ulf Almgren, Region Gotland.
Pengarna räckte inte till så mycket i år, konstaterar Ulf Almgren – arbetsledare vid Region Gotlands vägavdelning – en smula uppgivet.
GT har stämt träff med honom och Bob Kolmodin, projektledare vid Trafikverket, för en genomgång av vilka vägar och gator som är aktuella för beläggningsarbeten den närmaste tiden.
– Allt är mycket preliminärt och osäkert. Vi väntar ännu på offert, men prisbilden just nu är katastrofalt hög. Det är dubbla priser i princip, så den plan jag satte i höstas kan bli halverad i slutändan, säger Ulf Almgren.
Att det mesta blir dyrare har nog inte undgått någon. Statens och regionens vägarbeten är inget undantag. Men vissa av regionens insatser kan vi räkna med, bedyrar Ulf Almgren.
Dit hör Skeppsbron/Färjeleden i Visby, från rondellen vid Scandic till den vid holmen i yttre hamnen. Så även Halsjärnsgatan/Signalgatan, samt Lasarettsgatan samt Säves väg/Kolonigatan.
En komplicerande faktor är att dessa vägar innehåller stenkolstjära, ett miljö- och hälsoskadligt material som användes fram till 70-talet.
– Om vägen ska vara kvar i samma höjdnivå efter beläggningen måste vi fräsa ner den, och då är vi nere i stenkolslagret. Det leder till skyhöga kostnader, när vi först måste få bort stenkolstjäran, sedan lägga nytt. Jo, nej, det blev inge kul i år, säger Ulf Almgren.
Även Slite, närmare bestämt Strandvägen, får en släng av sleven. Hänger löst gör dock de arbeten som hade planerats på Hangarvägen, Bogegatan samt Gråbogatorna Jungmansgatan, Kabyssgatan och Mässgatan.
– Vi hade hoppats att vi kunde arbeta mer långsiktigt, men där är vi inte framme. Det hade varit trevligt om vi kunde bli klara med huvudgatorna och komma in mer i villaområdena, där vi har mycket upptorkad beläggning och schaktskador. Nu blir det istället att vi bara kan lösa de mest akuta problemen, säger Ulf Almgren.
Han får medhåll av Bob Kolmodin.
– Jo, den fattige har inte råd att vara ekonomisk. Om man inte målar om huset var tionde år måste man byta brädor och allt, och det blir betydligt dyrare i längden. Så är det med vägar också, säger han.
I likhet med regionen har Trafikverket tvingats skjuta fram flera planerade jobb mot bakgrund av det ekonomiska läget, bland annat i Lärbro, Eskelhem och vid Garda brandstation.
Spikade större asfalteringsarbeten är: Den så kallade Follingborakan på väg 143, väg 148 utanför brandstationen i Visby, samt väg 140 genom Västergarn.
– Follingborakan är riktigt dålig: Sprucken, krackelerad och djupa spår. Vår prioriteringslista baseras på trafikmängd och hastighet, och eftersom Follingborakan ligger nära stan och har en fartgräns på 80 hamnar den högt på listan. Västergarn är en annan femma. Där är det 60 kilometer i timmen och därför hamnar den betydligt längre ner. Men jag gör bedömningen att något måste göras i Västergarn, eftersom gång- och cykelbanan bara avskiljs från vägen av en målad linje. Vi vill undvika att någon får sladd och kör in någon som promenerar på gångbanan, säger Bob Kolmodin.
Dessa så kallade "varmbeläggningar" – asfaltering i dagligt tal – genomförs vecka 21 och 22. Redan nu är Trafikverket igång med tankbeläggningarna, som kommer att ske bland annat mellan Ljugarn och Ala, Burs och Öndarve, Etelhem och Garda.
Med "tankbeläggning" avses att sten klistras på befintlig beläggning för att jämna ut vägbanan.
– Då kan det vara risk för stenskott och trafikanter uppmanas att hålla den hastighet som skyltas under den tiden, säger Bob Kolmodin.
Återigen är det trafikmängden på en väg som avgör om det blir asfalt eller sten. Men med tanke på att underhållsskulden växer för varje år kan det vara läge att tänka i nya banor, framhåller Bob Kolmodin.
Bob Kolmodin, Trafikverket.
– För en sju, åtta år sedan hade vi en budget på 20 miljoner kronor, men sedan har kassan krympt. Och om pengarna inte räcker till måste vi försöka hitta andra vägar framåt. Jag tänker att det i framtiden kan blir fler tankbeläggningar på platser där vi inte använt det förut. Med lite smarta metoder kan man komma ner i halva kostnaden jämfört med asfalt då, säger han och fortsätter:
– Men frågan är om man vågar göra det på exempelvis väg 148 mot Fårösund, som är jättespårig. Det är många bilar som kör där och tankbeläggningar kan upplevas som lite besvärliga för trafikanter, även om trafiksäkerheten inte påverkas negativt. Men med tanke på läget måste vi nog vara modiga och våga prova nya grepp.