Katarinas feministiska comeback

Barnläkaren, numera skolöverläkaren i Gotlands kommun, Katarina Michanek står på tionde plats på feministiskt initiativs (fi) riksdagslista i höstens val.
Politiken, den aktiva partipolitiken, har ånyo tagit plats i hennes liv
Klarar fi 4-procentspärren och kommer in i riksdagen får man med ens 17 mandat. Katarina Michaneks tänkta pensionärstillvaro förbyts då i en troligen hektisk tid i maktens centrum.
- Jag var tvungen att fundera i två dagar innan jag sa ja, när jag förstått att en tiondeplacering faktiskt innebär att jag kan komma att bli invald i riksdagen. Det hade jag ju egentligen inte tänkt mig. Men nu är jag väldigt säker på att jag vill det här, det är en chans jag inte kan tacka nej till, säger hon.
Vi träffas i hennes bostad i Visby och på bordet framför henne står en liten pappersmodell av ett hus. Det är huset hon planerar att bygga i Östergarn, tomten står där och bygglov har lämnats in. Flytten dit hör också lite samman med pensioneringen.
- Men, säger hon, det är ingen brådska. Det kanske dröjer några år. Men det är i Östergarn jag har mitt hjärta, det är där jag vill bli gammal.

Stort engagemang
Engagemanget kommer hon att ha med sig var hon än bor. Det har alltid funnits där, engagemanget för världen, för mänskliga rättigheter och för jämställdhet.
Under gymnasietiden var hon med i SSU, sen blev det Vietnamrörelsen och efter flytten till Gotland i mitten på 1970-talet kom kvinnofrågorna att dominera. Hon jobbade inom vpk, som vänsterpartiet då hette, satt även i kommunfullmäktige en period, och hon var tongivande i Föreningen kvinnokultur på Gotland samt arrangerade flera av källinglägren på Gotland.
Hon säger att ju mer hon lärde sig om kvinno- och jämställdhetsfrågor desto starkare blev engagemanget.
- För mig har alltid frågor om barn och ungdomars välfärd kommit först. Och här finns en så tydlig koppling till jämställdheten. Ju mer jämställt ett samhälle är desto bättre blir villkoren för barn och unga. Det finns tydliga belägg för att med fler kvinnor vid makten satsas det mer på barnen, säger hon.
Och på samma sätt är det med de globala frågorna kring fattigdom och klimathot.
- Ett mer jämställt samhälle i världen är nödvändigt för vår framtid. Jämställt och rättvist. Satsar vi inte på rättvisa kommer miljökatastrofen att bli ett faktum, spår hon.

Global solidaritet
Det är de här frågorna hon tycker att fi lyfter fram på ett bra sätt. Och utgångspunkten för partiets politik är mänskliga rättigheter, antidiskriminering och global solidaritet.
- Det var nog det som avgjorde att jag gick med, säger hon.
Hon har ett fi-märke i en silverkedja om halsen, men berättar att hon egentligen inte är så förtjust i själva beteckningen.
- Många associerar förkortningen fi till ordet fiende. Men vad vi vill är samarbete, så där kan det bli lite fel, säger hon.
Inom fi finns personer som hävdar att det inte finns olika kön, att könen enbart är en samhällelig konstruktion, men dit hör inte Katarina Michanek.
- Nej, självklart tror jag att vi har olika kön. Som biolog vore det absurt att säga något annat, det räcker att titta på oss. Men redan från första sekunden i livet präglas vi sedan i våra olika könsroller. Det sitter inte i generna att pojkar är intresserade av bilar och flickor i dockor, det är inlärt, säger hon.

Kulturtraditioner
Hon talar om kulturtraditioner som en broms för jämställdheten. Man måste vara vaksam på inlärda traditioner och beteenden för att inte fastna i en osund ojämlikhet. Jämställdheten kommer inte av sig självt, den måste man arbeta för.
Hon erkänner att hon själv är inte alltid levt som hon lär.
- Jag har aldrig upplevt något underläge i förhållande till de män jag levt med, men kulturtraditioner har starkt präglat hur mitt liv kommit att se ut. Inte minst här på bondgården, berättar hon.
Katarina Michanek var under ganska lång tid gift med en bonde och hon berättar att hon då utan skygglappar gick helt in i rollen som bondhustru. Samtidigt som hon förvärvsarbetade som läkare i stan.
- Jag tog på mig alla de uppgifter som förväntades av mig. Jag levde upp till traditionen, och tiden tycktes inte medge att vi kunde göra på annat sätt. Men några ord av min då 15-åriga bonusdotter fick mig att fundera: "Jag förstår att du jobbar som du gör här hemma, men jag förstår inte hur du ska kunna försvara det inför dina söner när de blir stora", sa hon, berättar Katarina.
Idag säger hon att hennes handlande då gör henne delaktig i skulden för att ojämlikheten består.
- Tänker man så som jag gjorde då får vi ju ingen förändring, säger hon.
Men visst har mycket hänt under de snart 40 år hon jobbat med jämställdhetsfrågor. Kvinnans ställning har stärkts inom många områden. Men mycket återstår att göra, menar Katarina Michanek.
- De ojämlika lönerna till exempel. Det är något som gör mig riktigt förbannad, säger hon.
Och hon är djupt bekymrad över den ökande psykiska ohälsan bland barn.
- Var femte flicka i Sverige mår inte bra. Det är alarmerande, säger hon.
Hon pratar mycket och hon pratar fort. Hon brinner verkligen för det hon talar om. Engagemanget lyser. Med heltidsarbete är det kvällar och helger som ägnas åt politiken. I stort sett varje kväll är bokad. Jag frågar hur hon orkar.
- Det är själva engagemanget som ger mig kraft. Att prata om viktiga saker gör att man mår bra. Demokrati är livgivande för dem som är delaktiga, säger hon.

Katarinas feministiska comeback

Katarina Michanek har planerat att gå i pension när hon fyller 65 år i sommar.För att få rå sin tid. Och vara mer med barnbarnet.Men nu kan det bli heltidsarbete i riksdagen i stället. I fyra år.- Mitt barnbarn har fått fi som konkurrent, säger hon.