"Kedja fast era båtar så att inte slavarna kan fly från Gotland"

Tryggve Siltberg hade sökt avsnitt i gutalagen med anknytning till sjöfart, och berättade nu om de regler som fanns för medeltidens båtägare Där fanns till exempel paragrafen om att hålla sin båt "kedjad vid bebott hus" och man fick inte lämna sin båt på stranden utan tillsyn. Om någon såg den och tre gånger ropade efter ägaren utan att få svar - då var det bara att ta båten.
-Regler som var till för att inte ge slavarna en chans att fly, påpekade Tryggve Siltberg som dock talade mer om bonderepublikens mera goda sidor.
Han gav bland annat ett matematiskt exempel för att försöka förklara bonderepublikens stora livskraft. Om öns alla 94 socknar (de var fler på medeltiden) hade var sin präst så kan man anta att det under ett sekel fanns 940 präster på ön. De flesta av dem var gotlänningar, mest bondsöner, och räknar man med att det fanns 1 500 gårdar på ön innebar det att det kom en präst från varannan gård.
- Här fanns alltså en stor folklig förankring, och här fanns läskunnighet, skrivkunnighet och bildning i det gotländska samhället som utgjorde grunden för bonderepubliken, menade han.

Sjömän på årsmöte
Föredraget, som i vanlig ordning drog fullt hus, följdes av gillesledamöternas avskilda program. Under ledning av gillesordföranden Lennart Kinnander hölls årsmöte och sedan följde sedvanligt "skepparlag" med samling kring gillets gamla Välkomma, den pampiga silverbägaren från 1700-talet som varje 1 mars plockas fram ur bankvalvet för att skålas ur.

Omval
Vid årsmötet, det 323:e i ordningen, omvaldes i styrelsen Anders Erlandsson och Mathias Klasson och revisorer blev Kurt Kolberg, Tommy Lorentzén och Rogert Claesson. I valnämnden tackade veteranen Ulf Norin för sig efter 13år och nyvaldes Nils Nordström medan Nils Thalén och Jan Ströberg omvaldes.
Parentation hölls över gillets äldste ledamot Torsten Högberg, medlem sedan 1939, och Henry Franzén. En ny ledamot invaldes nämligen förre KA 3-chefen och översten Krister Arweström.