Klassiska knep gäller än i dag mot såväl sjösjuka som åksjuka

För många gotlänningar är färjeresan till fastlandet ibland en pina, med illamående och svettningar till följd av sjösjuka.
En tröst är att resorna till havs numera går snabbare, men det flyttar i gengäld en del av problemet till vägarna.
För att lindra plågorna tar en del medicin, tabletter som kan verka i upp till tolv timmar.
Lång tid efter ankomsten är man därmed olämplig som bilförare, eftersom alla mediciner mot sjösjuka sänker vakenhetsgraden. Därmed sänks reaktionsförmågan.
Bland föreläsarna vid årets ÖNH-dagar finns Måns Magnusson, biträdande professor vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet och ansvarig för fakultetens balanslaboratorium.
Tillsammans med docent Mikael Karlberg presenterar han i dag nya rön om rörelsesjuka på land och till havs.
Mediciner mot sjösjuka som inte sänker graden av vakenhet kanske kommer i framtiden. Men det lär dröja länge, tror Måns Magnusson och Mikael Karlberg.
- De reflexer som utlöser sjösjuka är bland de äldsta i kroppen, så det är mycket svårt att hitta mediciner som verkar på annat sätt, säger Måns Magnusson.
En tröst för dem som trotsar medicinförpackningens varningstriangel och sätter sig bakom ratten efter färjeresan är, att de sannolikt skulle vara lika dåliga förare om körde direkt efter att ha varit rejält sjösjuka.
För att snabbt komma igång efter färjeresan behövs något som höjder vaktenhetsgraden. En stor kopp kaffe, till exempel.
Tipset inför båtresan är att se till att man är lagom mätt. Och ombord hjälper det att se horisonten, eller att ligga ner och blunda om man mår riktigt dåligt.
<span class=MR>Problemen ökar</span>
Rörelsesjuka uppstår när hjärnan inte förmår samordna intrycken från balans och syn.
Det är inte bara ett problem till havs, rörelsesjuka kan man få bland annat i bilar, flyg och på tåg.
Och det är ett problem som blir vanligare.
- När snabbtågen kom fick 20-25 procent av passagerarna problem.
Nu har man förbättrat X2000 genom att ändra lutningen i kurvor, och problemen har minskat, berättar Mikael Karlberg.
Många blir sjuka framför datorer. Nya program och spel är så realistiska och simulerar rörelser så bra, att användaren kan bli åksjuk.
- Det fenomenet har man tidigare observerat, bland annat när piloter tränas i simulator, berättar Måns Magnusson.
Det är andra året som Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud och halskirurgi ordnar ÖNH-dagar. Förra årets möte var förlagt till Uppsala, och i år samlas man på Borgen i Visby. 300 läkare deltar.
Under mötet presenteras nyheter inom diagnostik och behandling i en rad symposier och minikurser.
<span class=MR>Organisationskommitté</span>
I organisationskommittén ingår professor Bengt Carlsöö, Huddinge universitetssjukhus, professor Dan Bagger-Sjöbäck, Karolinska sjukhuset, klinikchef Peter Graf, Huddinge universitetssjukhus, klinikchef Richard Kuylenstierna, Karolinska sjukhuset, docent Britt Nordlander, ordförande för svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud & halskirurgi, samt Carin Klintberg vid öronkliniken vid Visby lasarett.
En rad sociala aktiviteter hinner deltagarna också med. Några av dem värmde upp med en golfturnering på Kronholmen under tisdagen. Gårdagen avslutades med välkomstdrink i Gotlands fornsals bildstenshall och sedan serverades buffé i Burmeisterska huset. I kväll besöker deltagarna Bläse industrimuseum, där middag serveras på gotländskt manér.