Klättrar för

Rekryteringen av nya deltidsbrandmän för att fylla femton vakanser
pågår. Tolv aspiranter från landsbygden utsätts i dagarna för krävande tester vid räddningstjänsten i Visby. Ett av proven är att bestiga brandstegen, trettio meter rakt upp i luften.

Gotland2006-11-01 06:00
Det blåser rejält runt brandstationen vid Katrinelund i Visby. Stegbilen står utmanande i ensamt majestät mellan vägen och husen. Stegen pekar rakt upp i skyn. Trettio svajiga meter i full frihet ska de som vill bli deltidsbrandmän klättra uppåt utan rädsla, men med säkerhetssele. Och sen ner igen. Inget för den som lider av höjdskräck. Det ser tryggt och enkelt ut när en av aspiranterna tveklöst klättrar högre och högre. Väl uppe i toppen vänder han sig om, vinkar, visar tummen upp. Njuter en stund av utsikten före nedstigningen.
- Det var läckert! Det gick fantastiskt bra, säger Marcus Johnson med ett adrenalinleende när han når backen igen. Hans taktik är att ta det lugnt och sansat och fokusera på uppgiften. Och att lita på utrustningen. Han har klättrat en del förut, men då mot ett berg eller en vägg.
- Det känns skönt att ha det gjort, nu är jag ett steg närmare målet.
Och målet för 36-årige Marcus Johnson är att vid sidan av sitt arbete som slöjdlärare på Högbyskolan i Hemse och engagemang i sjöräddningen även arbeta som deltidsbrandman på orten. Det innebär i grunden att man har beredskap dygnet runt i skift om en vecka av fyra.
Inställelsetiden är fem minuter till skillnad mot de nittio sekunder som heltidsanställda på stationen har på sig.
Marcus Johnson gjorde sin värnplikt som brandman på Arlanda och viljan att hjälpa sitter i.

Tuffa tester
Av alla de som sökt till rekryteringen av deltidsbrandmän har ett antal redan gallrats bort, bland annat vid de tuffa testerna med simning och på det sluttande rullbandet där man ska orka gå i åtta minuter med tung utrustning.
- Jag har förberett mig genom att bland annat springa med ryggsäck hemma runt ladugården, berättar Marcus Johnson.
- Och jag tänker att jag inte ska ge upp, inte ge efter på en gång för kroppens signaler. Men man vet aldrig i förväg hur man ska reagera och vi är ju inga övermänniskor, vi som sökt hit. Det värsta scenariot som flera av oss här kan föreställa sig är att komma till en olycksplats med små barn inblandade. Då skulle jag inte tveka, bara koncentrera mig på uppgiften att rädda.

Syrgasutrustning
Höjdtestet är bara en av dagens utmaningar. Trafikteorin klarades av på morgonen, senare under dagen ska alla genomföra ett körprov, ett personligt samtal med rekryteringsledningen och ett så kallat coopertest då de ska springa tre kilometer, helst under 13,5 minuter. Lite marginaler finns dock för man ser i slutändan till helheten.
En annan av dagens stora utmaningar var klaustrofobitestet som föregick klättringen. Två och två klättrar testpersonerna ner i en smal bunker med ledljus under marken. De har på sig syrgasutrustning och ska stanna i den smala gången i ett par minuter.
En testledare följer med för att kunna undsätta om någon grips av panik. I dag går det bra, ingen visar tecken på rädsla.
Hundratalet personer i åldrarna nitton till femtio år sökte till uttagningen. Av tre kvinnor återstår en, och när alla tester är klara av de återstående tolv som sökt tjänst på landsbygden ska de genomgå en tre veckors utbildning.
Först därefter påbörjas uttagningen av de 30 som återstår av de sökande till Visby. För då vet man hur många till som behöver rekryteras den här gången och om platserna på landet behöver kompletteras ytterligare med någon från stan. Många bygger sedan på med utbildning till rökdykare, men sådana finns inte på alla stationer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!