Kata Nylén arbetar med klimatpsykologi. Hon jobbar bland annat med att utveckla behandling för personer som lider av klimatångest.
År 2015 klubbades Parisavtalet igenom. Då kände många hopp inför framtiden. Nu skulle beslutsfattare från hela världen gå ihop för att lösa vår tids största problem.
Sju år senare har hoppfullheten övergått i uppgivenhet och sorg. Framför allt unga känner sig svikna. Det visar en undersökning som publicerades i tidskriften The Lancet Planetary Health förra året. Resultatet av undersökningen var att åtta av tio unga upplever klimatångest, fyra av tio är tveksamma till att skaffa barn på grund av klimatförändringarna och över hälften anser att mänskligheten är dödsdömd.
Kata Nylén arbetar med klimatpsykologi och jobbar bland annat med att utveckla behandling för personer som lider av klimatångest.
Hon berättar att klimatångest handlar om hur vi hanterar, relaterar och beter oss i förhållande till klimatförändringarna. Vissa känner sorg över att inte kunna ge en hoppfull framtidstro till sina barn. Andra känner skuld över sitt eget beteende, ilska över att makthavare inte tar problemet på allvar eller oro över sin egen framtid.
– Alla kanske inte känner ångest men de flesta känner i alla fall någon känsla när man ställs inför klimatkrisens magnitud.
Under sommarhalvåret kan de här känslorna triggas extra mycket när vi ser skogsbränder, värmerekord eller svältkatastrofer på tv. Kata Nylén menar att man måste komma ihåg att det är rimliga reaktioner och ingenting att skämmas över. Tvärtom fyller alla våra känslor en funktion.
– Känslor ger oss information om att någonting inte står rätt till och motivation till att agera.
Till den som känner oro kopplat till klimatförändringarna tror Kata Nylén att det är viktigt att prata om sina känslor och att försöka acceptera sin oro istället för att skjuta bort tankarna, då är risken att de växer sig större.
– Att fråga sig själv ”var kan jag göra mest skillnad?” kan också hjälpa. Släpp konsumentfokuset och se den större bilden. Man kan gå med i en organisation för att träffa likasinnade, då blir man inte heller lika ensam med sina känslor.
Genom att agera själv tror Kata Nylén att det är lättare att känna sig hoppfull inför framtiden.
– Känner man för mycket hopplöshet kan det bli för tufft att bära alla de här obehagliga känslorna. De kan ta över och sätta hinder i ens liv.
Det är också viktigt att lära sig att släppa tankarna en stund och fylla på med positiv energi. Det behöver inte finnas någon konflikt i det. Vi kan känna både obehagliga och behagliga känslor samtidigt, säger Kata Nylén.
– Om vi ska kunna hantera den osäkerhet det innebär att leva i dag så måste vi kunna känna motstridiga känslor.
Kata Nylén ser att klimatångesten ökar bland befolkningen, särskilt bland unga. Hon tycker att kunskapsnivån inom sjukvården måste höjas. I dag behandlar man ofta människors oro för klimatet som vanlig ångest.
Hur är det med din egen klimatångest?
– Den kommer och går, det kan vara jobbigt ibland såklart. Samtidigt är det berikande att kunna vara med och påverka i ett sådant här skede. På samma sätt som jag tackar kvinnor från sekelskiftet för vad de gjorde för mig, kanske vi kan bli personer som folk tackar i framtiden för att vi arbetar för en mer rättvis värld.