Tack vare den höga kalkhalten i jorden har tryffel goda förutsättningar på Gotland. Tryffel hittas oftast i skogar där ek, hassel, lind och avenbok växer.
Jessie Sommarström står med rullväska i hotellfoajén och har knappt hunnit stiga av färjan när lokalmedia kommer och vill veta "hur det känns".
Hon befinner sig i Visby för att ta emot utmärkelsen Årets tryffelkock, som delas ut av Gotlands tryffelakademi i syfte att "premiera matkreatörer som har gynnat utvecklingen av tryffelnäringen på Gotland".
Därmed blir Jessie Sommarström ett slags ambassadör för tryffel i allmänhet och gotländsk sådan i synnerhet.
– Det känns superhärligt. För mig är det alltid viktigt med svenska råvaror, och har vi en så fantastisk och lyxig råvara, som dessutom är hållbar, då måste vi ta vara på det, säger hon.
Fram till nyligen arbetade Jessie Sommarström som kreativ chef på restaurangen Urban Deli i Stockholm. För ungefär ett år sedan utsågs hon till Årets kock och i somras följde ett sommarprat i P1.
Jessie Sommarström har profilerat sig inom hållbarhetsfrågor, bland annat genom att förespråka den så kallade 50/50-principen – det vill säga att blanda ut kött med exempelvis baljväxter.
Gotlandsanknytning? Inte direkt.
– Utmärkelsen och det här besöket får väl ses som en början på något. Men jag har blivit väldigt nära vän med [den gotländska kocken] Luqaz Ottosson!
I samband med Årets kock lärde Jessie Sommarström känna den gotländska kocken Luqaz Ottosson, som hon numera är nära vän med. ”I honom har ni en riktigt bra ambassadör för Gotland.”
Just det, ni tävlade mot varandra i Årets kock ...
– Vi såg det nog inte riktigt så. Snarare att vi tävlade med varandra. I honom har ni en riktigt bra ambassadör för Gotland. För mig är Gotland kanske främst en producent av otroligt fina grönsaker, säger Jessie Sommarström.
Ön beskrivs ju ibland som en potentiell föregångare i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Om vi snävar in oss på maten, delar du den uppfattningen?
– Mitt intryck är att ni har goda förutsättningar. En ö är avgränsad, och begränsad. Det ses ibland som en svaghet, men jag anser att begränsning kan vara en stor tillgång. I bästa fall leder det till att man arbetar mer lokalt och hållbart. Begränsning höjer helt enkelt kreativiteten i köken. Sedan har ni många bra krogar här som kan ta täten.
Jessie Sommarström har det senaste året etablerat sig som en profil inom mat- och hållbarhetsfrågor.
Det sista, kockarnas ansvar, är en av Jessie Sommarström hjärtefrågor.
– Vi kan inspirera och skapa trender som förändrar folks vanor. Det vi väljer att lägga på tallriken kan leta sig vidare till dagligvaruhandeln och därifrån vidare till hemmen. Vi behöver äta mindre kött, det vet alla, men kockarna har blivit så vana att utgå från proteinet när rätterna komponeras. Den vanan måste brytas.
Jessie Sommarström understryker samtidigt att det inte finns några enkla lösningar på problemet och att ansvaret delas av många, från politikerna på samhällets topp till konsumenterna och handlarna.
– Politiskt kan vi åstadkomma förändring genom ganska enkla medel som matmoms och beskattning av varor som inte är bra. Som konsument behöver man gå tillbaka lite till det som var förr, då kött var en lyxprodukt som man unnade sig vid speciella tillfällen. När ekonomin är dålig låter man sig lätt frestas att välja bort lokalt och ekologiskt, men då måste man ha de småskaliga producenterna i åtanke. Om vi inte stöttar dem nu, när de har det som värst, kommer de att försvinna. Och försvinner de finns ingen återvändo.
Alla bär ett ansvar i omställningen till ett mer hållbart liv, säger Jessie Sommarström.
Kommer vi att klara omställningen?
– Köttkonsumtionen går å ena sidan upp. Å andra sidan innebär det ekonomiskt svåra läget förändrade beteendemönster. Där tror jag att vi har ett fönster där folk kan se att det finns alternativ till det vi är vana vid, säger Jessie Sommarström.