Köerna är fortfarande långa

Under de senaste tre åren har staten skjutit till ungefär åtta miljoner kronor om året för att tillgängligheten till vården ska öka.
En stor del av pengarna har gått till att stötta sjukvårdsledningen i deras arbete med att genomföra förändrings- och förbättringar. Men årets tillgänglighetspengar har också använts till riktade insatser som direkt syftar till att kapa vårdköerna: Man har startar en ny onkologisk vårdavdelning, man har förstärkt läkarbemanning på röntgenavdelningen, man har anställt en ny audionom på hörcentralen, man har anlitat en hyrläkare som opererar gråstarrspatienter på ögonkliniken, och man har kunnat ta in hyrläkare och sköterskor på psykiatriska kliniken.

Bättre på några håll
Läget har blivit bättre på sina håll om man jämför oktober i år med oktober förra året. Antalet patienter som väntar på allmän kirurgi har minskat från 576 till 263. Kön till starroperation har minskat radikalt. Väntetiden för ett nybesök på psykiatrin har kortats från sex till två veckor. Och väntetiden för ett nybesök inom urologin har minskat från 28 till 24 veckor.
Men för många patientgrupper har utvecklingen varit den motsatta. De får vänta längre än tidigare på operation eller annan behandling. På ortopeden får man vänta upp till 80 veckor på ett nybesök, förra året var väntetiden 31 veckor. För en gallstensoperation får man vänta i 22 veckor, det är nio veckor mer än i fjol. Och när det gäller artoskopi av knän får man vänta i 65 veckor, det är tio veckor mer än i fjol och den längsta kötiden i landet på det här området.
Sjukvårdsdirektör Jan-Olof Henriksson är inte nöjd:
? Vi har för långa köer på vissa områden.

Mycket måste klaffa
Vårdköerna beror i vissa fall på läkarbrist, men det handlar inte bara om detta. Det har tagit tid att sjösätta det nya digitala journalsystemet på lasarettet. På sikt ska det innebära effektiviseringar, men bara ett fåtal kliniker har nått dithän. Dessutom har lasarettets möjligheter att beta av vårdköerna begränsats av bristen på operations- och narkossköterskor, stängda vårdplatser och brist på plats på uppvaket. Det normala har varit att man haft tre operationssalar igång, ibland har man bara haft en.
? Det är många faktorer som måste fungera. Uppstår det en flaskhals så står det stilla, konstaterar Jan-Olof Henriksson.
Men Jan-Olof Henriksson tror ändå inte att läget är riktigt så illa som det ser ut att vara på listan med de förväntade väntetiderna inom olika vårdområden.
? På denna lista kan det finnas med patienter som redan har hunnit bli opererade genom att de sökt akut. Andra patienter avlider. Av erfarenhet vet vi att cirka 20 procent av de som står på väntelistan inte kommer till operation.

Välja annat landsting
Den som lovats operation eller annan behandling, men som inte har fått det det inom utsatt tid kan i dag vända sig till något annat landsting där köerna är kortare. Resan får man betala själv, men operation blir det. I december förväntas riksdagen fatta beslut om en ny vårdgarant som ska gälla från den första november nästa år. Den kommer att innebära att patienten kan söka sig till ett annat landsting för att få behandling redan efter tre månaders väntan och då blir det dessutom det egna landstinget som får betala för resan. Det här sätter press på den gotländska sjukvårdsledningen:
? Vi försöker hitta smartare sätt att jobba, men det kan också handla om att vi måste formulera striktare regler för vem som ska få opereras, säger Jan-Olof Henriksson.
En annan