"Köksbordsbesluten påverkar vilka skolor vi satsar på"

Var tredje familj på Gotland väljer en annan skola åt sina barn än den som de tillhör enligt upptagningsområdet. Det påverkar i sin tur vilka skolor som regionen kan ha kvar och vilka som hotas av nedläggning.

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens siffror över skolvalet till förskoleklass och årskurs 7.

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens siffror över skolvalet till förskoleklass och årskurs 7.

Foto: Grafik: Per Leino

Gotland2020-09-10 06:25

– Det fria skolvalet och beslut som tas vid köksborden påverkar givetvis vilka skolor vi valt att satsa på, säger Kristoffer Strehlenert, projektledare för utredningen om den nya skolorganisationen.

Förra veckan presenterade han tillsammans med utbildningsförvaltningen en utredning där man föreslog att åtta grundskolor på landsbygden skulle läggas ner liksom högstadiet i Fårösund och två förskolor i Visby. Grunden för förslaget baserar sig på vilka skolor som har tillräckligt med elever och lokaler för att kunna bedriva en undervisning som kan försvaras personalmässigt och ekonomiskt. 

Alla barn tillhör ett upptagningsområde men det fria skolvalet gör att elevantalet kan förändras i de olika skolorna beroende på vilka val familjerna gör. Stenkyrka är ett exempel där bara 60 elever valt trots att elevunderlaget är 103.

– Det är en liten skola som det är svårt att få bärkraft för men om alla i upptagningsområdet valt att gå där hade Stenkyrka möjligen inte varit med i förslaget till nedläggning, säger Kristoffer Stehlenert som säger att läge på ön och idrottshall talade till dess fördel. 

Han jämför med Stånga skola där det är 104 elever men där så gott som 100 procent uppslutning ändå inte räckte.

– Där föreslår vi ändå nedläggning på grund av lokalförutsättningar och närhet till två fullvärdiga skolor som Högby och Garda. 

Att välja bort hemskolan kan ses som ett svek om det innebär att elevantalet blir för litet för att skolan ska kunna vara kvar.  Frågan är känslig, ungefär som diskussionen om var man ska handla sin mat för att socknen ska få ha kvar sin mataffär. 

– Det är viktigt att våga diskutera varför man väljer olika och inte bara säga att det är regionen som vill lägga ner skolor, säger Kristoffer Strehlenert. 

Det fria skolvalet innebar att cirka 33 procent gjort ett annat val än hemskolan. Av förskolans 650 elever var det 559 som valde kommunal förskoleklass och av dessa valde 119 en annan kommunal skola än sin hemskola, motsvarande 18 procent. Till fristående skola gick 15 procent, eller 92 elever. 

När det gäller valet till årskurs 7 på högstadiet är trenden ungefär densamma. 13 procent, 75 elever, runt om på ön söker sig till Visby. Till fristående högstadieskola gick 102 elever, vilket är 17 procent av eleverna i årskurs sju.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!