Kolonilotten skapar gemenskap
Filippinerna gränsar till Brasilien, Kina är granne med Sverige.Och från Finland ser man ända till Thailand och Bosnien.
De festklädda är redan på väg mot nöjena nere i stan, bland skratt och rakvatten glittrar nyckelkedjor och solglasögon.
Glittrar gör också vattendropparna på koriandern och salladskålen i Gigi Larssons alldeles egna grönsaksland. Hit, till Pilhagens kolonilottområde, kommer hon flera gånger i veckan.
För att vattna och för att hålla efter ogräset.
Och för att känna stillheten.
- Jag har haft kolonilotten i tio år. När jag kommer hit efter jobbet räcker det med att titta på växterna och sätta händerna i jorden för att jag ska bli lugn, säger hon.
Från Filippinerna
Gigi Larsson kommer ursprungligen från Filippinerna, och växterna hon odlar är betydligt vanligare i Asien än i Skandinavien. Här spirar grönsakerna som hon har svårt att hitta i svenska butiker.
- Det där är en slags schalottenlök, den är mindre men starkare i smaken än de som säljs här. Och det där är kinchay, en typ av persilja som doftar selleri och koriander. Vi använder den till stekta nudlar och i sallader, berättar hon.
Egna grönsaksland är mycket vanliga i stora delar av Asien. Kanske är det därför flera av kolonilotterna i Pilhagen ägs av människor med ursprung i just den världs-delen, funderar Gigi Larsson.
För här mellan bostadsområdet och Visbys ringled, i skuggan av hamburgerrestaurangen och det nedlagda regementet, finns en rad av världens länder representerade - inte bara i grönsakslandets fåror.
Här gäller inga samhällsklasser.
Yrke och status har mindre betydelse.
Den internationella bakgrunden bland kolonisterna gör att det ständigt planteras nyheter i de små jordplättarna. Den som besöker sitt ursprungsland tar gärna med frön tillbaka till grannarna i koloniområdet.
Har fått allt
- Inget av det jag odlar i min lott har jag köpt, jag har fått allt, berättar Annika Bekken som den här kvällen vattnar plantor tillsammans med dottern Johanna.
Sheng Zhao hade en kolonilott redan när hon bodde i Uppsala.
Men området fick vika för byggherrarnas intressen, och när hon för tre år sedan flyttade till Gotland var det självklart att skaffa en ny.
Skriver poesi
Hon skriver poesi samt artiklar och målar tavlor. Men det är bland squashplantorna och raderna av rädisor och bönor hon får en möjlighet att arbeta fysiskt.
Ibland händer det att hon blir kvar i 12-13 timmar.
- Området är en lisa för min själ, det hjälper mig att komma i balans. Om jag fick välja mellan att bli statsledare eller kolonilottägare hade jag valt kolonilotten, för det här är guds rike, säger hon.
Samhörigheten med grannarna gör henne glad.
- Vi upplever en fantastisk gemenskap, vi jobbar alla mot samma mål, säger Sheng Zhao.
FAKTA: KolonilotterDe första koloniområdena anlades i Malmö och Landskrona runt 1895. Vid den tiden var områdena vanliga i Tyskland, Frankrike och Danmark.
I början av 1900-talet spred sig företeelsen till en rad svenska städer, kolonierna lades i närheten av arbetarstadsdelarna och industrierna. För många fattiga stadsbor var kolonin det enda sommarstället.
Kolonirörelsen arbetade i motvind under 1930-talets funktionalism, men blev under det andra världskrigets ransonering en plats för livsmedelsproduktion.
Efter kriget fick flera områden ge plats för nya stadsdelar.
Under 1970- och 80-talens "gröna våg" ökade intresset för kolonilotten, som gav stadsbon en möjlighet att praktisera giftfri odling.
Källa: Riksdagen
I början av 1900-talet spred sig företeelsen till en rad svenska städer, kolonierna lades i närheten av arbetarstadsdelarna och industrierna. För många fattiga stadsbor var kolonin det enda sommarstället.
Kolonirörelsen arbetade i motvind under 1930-talets funktionalism, men blev under det andra världskrigets ransonering en plats för livsmedelsproduktion.
Efter kriget fick flera områden ge plats för nya stadsdelar.
Under 1970- och 80-talens "gröna våg" ökade intresset för kolonilotten, som gav stadsbon en möjlighet att praktisera giftfri odling.
Källa: Riksdagen
Så jobbar vi med nyheter