Allt mindre antibiotika används – men mer än i riket

En oväntad effekt av pandemin var att Gotland för första gången nådde sitt antibiotikamål. Det finns anledningar att fira – men även skäl att låta bli.

Sven Montelius var smittskyddsläkare på Gotland 2011-2019. Han vikarierar fortfarande då och då.

Sven Montelius var smittskyddsläkare på Gotland 2011-2019. Han vikarierar fortfarande då och då.

Foto: Magnus Ihreskog/arkiv

Gotland2022-04-25 18:05

Det kallas ibland för "den tysta pandemin".

Omfattande användning av antibiotika, globalt, gör att allt fler bakterier utvecklar en resistans mot detta livsviktiga läkemedel. I slutändan kan helt vanliga infektioner, som länge varit tämligen lätta att behandla, åter leda till allvarliga sjukdomar.

– Det är helt klart en pandemi. Det är något som kommer bli ett jätteproblem – det är redan det i en del andra länder, berättar Gotlands vikarierande smittskyddsläkare Sven Montelius.

Alla tecken som tyder på ett minskat användande av antibiotika är därför goda nyheter. 

På Gotland fortsatte kurvan i rätt riktning under 2021 – vilket var femte året i rad.

– Det är absolut positivt, vi måste få bort alla onödiga utskrivningar, kommenterar Sven Montelius.

Han har jobbat länge inom den gotländska vården och minns att arbetet inleddes omkring år 2010. En minskning har skett, men väldigt långsamt – ända fram till pandemin.

undefined
Sven Montelius var smittskyddsläkare på Gotland 2011-2019. Han vikarierar fortfarande då och då.

Då sjönk nämligen den gotländska användningen av antibiotika kraftigt. När åren 2020 och 2021 summeras hade man plötsligt nått sitt mål, om under 250 recept på ett år, räknat per tusen invånare.

Glädjande, men även förvånande, anser smittskyddsläkaren:

– Vi vet inte riktigt varför pandemin hade den effekten. Men en killgissning är att det helt enkelt behövdes mindre, eftersom vi isolerade oss och spritade händerna och så.

Det må vara en gissning – men en undersökning från Folkhälsomyndigheten drar samma slutsats.

Denna rapport visar även att antalet allvarliga infektioner inte har ökat, trots färre antibiotikarecept.

Minskningen i utskrivningen är nämligen nationell, den märks även på rikssiffrorna – inklusive "jättedippen" under coronaåren.

Detta innebär i sin tur att rikskurvan fortfarande ligger en bit under den gotländska.

– Ön har länge varit bland de sämsta regionerna, de som skriver ut mest. Jag vet inte varför, det undrade jag under alla mina åtta år som smittskyddsläkare. Det är väldigt bra att vi nu har nått våra mål, men vi ligger fortfarande högre än de flesta regioner, säger Sven Montelius.

undefined
Antibiotika i olika former, piller såväl som flytande.

Öns chefsapotekare, Magdalena Öhlund, varnar dessutom för att den gotländska siffran är på väg uppåt igen, under 2022.

Nu rör vi oss åter friare i samhället, med allt vad det innebär.

– Antibiotikan har åter stigit lite i år. Allt har ju kommit igång igen, även infektionerna, säger Magdalena Öhlund.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!