Kommunalt ja till nio friskolor

Den borgerliga majoriteten i barn- och utbildningsförvaltningen valde att ställa sig positiv till samtliga nio ansökningar om friskolor på Gotland.
- Det här beslutet stämmer bra med vad vi lovat i valrörelsen säger Lena Celion.
Ansökningarna som barn- och utbildningsnämnden ställt sig positiv till är grundskola i Fardhem och Eksta, där Donnergymnasiet står bakom ansökan, samt i När där När skolas intresseförening har sökt om att få etablera en friskola. På gymnasienivå har Atheneskolan ansökt om att få starta en naturvetenskapsutbildning. Guteskolan vill starta gymnasieutbildningar inom idrott, båtbyggeri samt hundträningsutbildning. NTI- skolan vill starta utbildning inom handel, samhällsvetenskap, naturvetenskap EC-utbildning och mediautbildning. Ansökan görs även för att starta Gotlands hästgymnasium, samt en fristående särskola genom Stiftelsen Mattisskolan.
Genom att säga ja till de nya friskolorna och konkurrens på skolområdet vill majoriteten höja kvaliteten och mångfalden i de gotländska skolorna. Samtidigt vill de se en ökad samverkan mellan de kommunala skolorna och friskolorna.

Urholkar skolan
Oppositionen reserverade sig mot friskolorna. De anser att beslutet som Bun tog i maj om skolorganisation och vilka skolor som skulle prioriteras genom Skola Gotland 2008 har satts ur spel. Risken är att kvaliteten i undervisningen hotas och att fler kommunala skolor kan komma att stängas. De tre nya friskolorna på Sudret har plats för 211 elever. Bland annat är framtiden för Stånga skola mycket osäker, enligt Eric Martell (s). Enligt oppositionen kommer även de ekonomiska följderna att bli märkbara.
- De pedagogiska enheterna blir svagare och i förlängningen innebär det även ett hot mot Öja. Vi befarar att den ökade valfriheten kommer att finansieras med minskade resurser till undervisningen, säger Brittis Benzler (v).
Enligt oppositionen är beslutet ett steg tillbaka till utgångsläget som gällde innan omorganisationen i våras.
- Rone skola är den enda minskningen. Vi är tillbaka och det är beklagligt, säger Eric Martell.
Inom fem år kommer antalet elever på gymnasienivå på ön att bli hälften så många. Ett ja till de fem nya gymnasieinriktningarna innebär ett kraftigt överutbud av antalet utbildningsplatser. De ekonomiska konsekvenserna här blir enligt oppositionen att utbildningar inom den kommunala gymnasieskolan står på spel. I första hand tror oppositionen att de dyrare yrkesutbildningarna riskeras.
Enligt förvaltningen kan det ekonomiska bortfallet för kommunen bli stort.
- Vi skriver till kommunledningen för att flagga för riskerna och ha en handlingsberedskap på ett bortfall på 8-20 miljoner, säger skoldirektör Peter Molin.
Han tycker det har det gått kort tid sedan i maj då beslutet om Skola Gotland 2008 togs. Nu har han att se över en organisation som på nytt kan förändras kraftigt.
- Vi behöver riktlinjer för att se på de här frågorna, säger Peter Molin.