Kommunen får betalt för bara 55 procent av vattnet

Göran Blomgren har inte räknat ut exakt vad svinnet motsvarar i utebliven intäkt för förvaltningen. Men en kvalificerad gissning är att det rör sig om vatten till ett värde av 200 000 kronor per år som stjäls. Då skall man ta med i beräkningen att det här rör sig om billigt vatten eftersom industritaxan tillämpas. Kunden skall betala 5 kronor och 88 öre per kubik. Men det är alltså många som betalar noll och intet.
Det är att jämställa med stöld, tycker Göran Blomgren.
Vid ett hämtställe har man noterat ett svinn på 75 procent!
Det stora svinnet är inget som kommit plötsligt. Det har förekommit länge men nu har man tröttnat på tekniska förvaltningen.
Någon annan får betala
Den ekonomiska biten ser Göran Blomgren ändå inte som den allra viktigaste i sammanhanget. Det viktigaste är att se till att var och en gör rätt för sig. Som det är nu får någon annan betala för det vatten som stjäls. Och de som får betala är de som är medlemmar i det så kallade va-kollektivet, det vill säga alla som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp.
Det kommunala vattnet och kommunalskatten har inget med varandra att göra, även om många tror att det finns en koppling.
Systemet med vattenhämtställen bygger på att de som behöver tillgång till kommunalt vatten får kvittera ut en nyckel till hämtstället. För närvarande är totalt cirka 500 nycklar ute.
När den som är betrodd med nyckel hämtar vatten skall han notera sitt uttag i en bok som finns i ett skåp intill hämtstället. Det är åtskilliga som har nycklar men som aldrig hämtar vatten om man skall tro det som står i noteringspärmarna.
Naturligtvis finns det också de som sköter sig och som noterar varje liter och sedan betalar när räkningen kommer.
Aggresivt bemötande
Göran Blomgren tycker inte att det känns rätt att vattentjuvarna skall slippa undan längre, i synnerhet som man jagar andra abonnenter som inte har betalt sina vattenräkningar. Yttersta konsekvensen för den vanlige abonnenten, som inte har betalt, är ju avstängning av vattnet.
Samtidigt kan vattentjuvarna fortsätta att tanka.
En annan sak som Göran Blomgren tycker är tråkig i sammanhanget är det bemötande som vattenverkets personal får när de någon gång försöker tala en iakttagen vattentjuv till rätta. Det vanliga är att de blir bemötta på ett aggressivt och otrevligt sätt.
Vad kan då göras för att man skall komma åt vattentjuvarna?
Göran Blomgren har skrivit en liten artikel i LRF:s medlemsblad, som går ut till medlemmarna på Gotalnd, och berättat om problemet med förhoppning om att det skall bidra till en lösning.
Nuvarande situation kan inte fortgå, skriver han.
Ny debiteringsprincip
Han berättar att man kommer att föreslå en ändrad debiteringsprincip om det inte blir en minskning av svinnet till en acceptabel nivå. Den nya debiteringsprincipen skulle i så fall gå ut på att den vattemängd som distribueras från varje hämtställe också skall betala av dem som har tillgång till hämtstället, det vill säga de som har hämtat nyckel.
Detta innebär i klartext att den mängd vatten som inte finns antecknad kommer att fördelas på alla som har tillgång till hämtstället.
De som har nyckel men som inte har hämtat något vatten på flera år bör lämna tillbaka sina nycklar.
Kan det blir tal om att helt stänga hämtställena?
Nej, så drastiska vill vi inte vara. Det måste bli sista utvägen. Jag förstår behovet och jag tror att en stängning skulle få förödande konsekvenser för många lantbrukare med stor djurhållning, säger Göran Blomgren.