Kommunen kan få betala sju miljoner

I förra veckan presenterade tidningen Landstingsvärlden siffror för januari månad. GA inväntade siffrorna också för februari, som Lars Pettersson fick i går, eftersom en enstaka månad kan vara missvisande. Men trenden håller i sig.
För de två första månaderna i år uppgår läkemedelskostnaderna på Gotland till nästan tjugo miljoner kronor! Det är i snitt 16,3 procent högre än motsvarande månader ifjol.
Det statsbidrag som Gotland får för läkemedelskostnader uppgår i år till 111,7 miljoner kronor. Men håller nuvarande trend i sig blir den faktiska kostnaden drygt 118 miljoner kronor och kommunen, som redan har stora minusposter, kan få en till, en som är på sju miljoner kronor.
<span class=MR>Kostnaderna rusar iväg</span>
Jag är naturligtvis bekymrad över att kostnaderna rusar iväg. Det här är allvariga grejer. Jag har räknat fram att vi som lägst kommer att överskrida statsbidraget med tre miljoner i år, 7,5 miljoner nästa år och 13 miljoner kronor år 2004. Jag skall nu informera hälso- och sjukvårdsdirektören om läget och på fredag kommer jag att informera ledningsgruppen på lasarettet, säger överläkaren Frans Rücker, ordförande i läkemedelskommittén på Gotland.
Gotland har för närvarande den högsta kostnadsökningen i landet. Medan rikssnittet ligger på 8,2 procent i ökning för januari, så var siffran för Gotland 16,7 procent och räknar man ihop januari och februari blir det en snittökning på 16,3 procent jämfört med samma period förra året.
Man har nu inom läkemedelskommittén, efter att februarisiffrorna också är höga, tittat på orsaker till detta. En starkt bidragande orsak är att det finns flera preparat som tidigare inte har förskrivits på Gotland förrän nu.
<span class=MR>Antidepressiva mediciner</span>
Det är en ökning av många antidepressiva medel, där man tidigare har legat för lågt på Gotland. Det är nya mediciner mot demens, som förts nu har börjat användas här. På cancerterapiområdet har man en markant ökning av förskrivningar och läkemedel mot MS har också ökat kraftigt, för att ge en del exempel.
Men det är svårt att se läkemedel enbart som en kostnad. Läkemedel kan ju också effektivisera vården och minska lidandet för patienter och ersätta operationer, säger Lars Pettersson.
man kan också se att det blivit dyrare läkemedel och fler läkemedelsköp genom att jämföra antal inköp och priset per inköp. I januari ifjol gjordes 15488 läkemedelsköp på apoteken. Samma månad i år var det 16803. snittet per inköp ökade vid jämförelse av januari från 561 till i år 598 kronor.
Till detta kommer ökade kostnader genom att landstingen kommit överens om att solidariskt vara med och betala för vissa dyra läkemedel, som främst måste förskrivas i Stockholm och i Norrbotten. Det handlar om hiv-mediciner och läkemedel mot blödarsjuka.
Gotland är med och betalar för detta till stockholms och Norrbottens landsting. I januari förra året betalade man 246000 kronor men samma månad i år hade betalningen ökat till 390000 kronor.
Nu gäller det för läkemedelskommittén att på olika sätt fortsätta verka för att få ökad förskrivning av alternativa likvärdiga mediciner som är billigare, exempelvis Lanzo i stället för Losec mot magsår. Se vidstående artikel.