Kommunen tjänar bra på "kalendereffekten"

Den julklappen gäller förstås alla arbetsgivare, men eftersom Gotlands kommun är öns största arbetsgivare blir det kommunen som får största klappen. För att räkna ut värdet på den presenten kontaktade GA kommunens löneavdelning.
Kommunen har cirka 6 500 anställda med månadslön. Den genomsnittliga lönen är ungefär 16 000 kronor i månaden, vilket ger en årslön kring 192 000 kronor. Årslönen fördelas på cirka 220 arbetsdagar.
Med de siffrorna blir värdet av de fyra extra arbetsdagarna 22,7 miljoner kronor.
Ingen dålig julklapp!
Så kan man möjligen räkna inom tillverkningsindustrin, men för en kommun går det inte. De tunga bitarna, vård och omsorg, pågår oavsett om det är helg eller vardag, påpekar kommunalrådet Jan Lundgren (s).
Men "kalendereffekten" kommer att ha positiv inverkan på kommunens ekonomi nästa år, även om den blir svår att mäta. De senaste två åren har Gotlands kommun uppmanat sina anställda att ta ut semester för att på så sätt minska semesterlöneskulden och därigenom minska kommunens underskott.
För 2002 gav den uppmaningen god effekt, och det ser ut att bli ett bra resultat även i år, säger Jan Lundgren.
I år kan uppmaningen att ta ut semester till och med bli den åtgärd som räddar nollresultatet för ett sådant hoppas Jan Lundgren på.
Nästa år, med en jul som inte ger några extra lediga dagar, kommer semsteruttaget sannolikt att bli ännu större än i år. Möjligheten finns därmed, att "kalendereffekten" blir tungan på vågen och det som gör att den kommunala ekonomin hamnar på plus.
Man kan ju hoppas. Men jag är luttrad, säger Jan Lundgren och tillägger:
God jul i alla fall.

<span class=MR>1,6 procent mer arbete</span>
För Gotlands kommun innebär "kalendereffekten" stora summor. Ännu större blir siffrorna om man räknar på nationell nivå. Konjunkturinstitutet har räknat på effekten. De extra arbetsdagarna ger rent teoretiskt ett tillskott till bruttonationalprodukten med 32 miljarder kronor.
Enbart skottdagen innebär 0,4 procent fler arbetsdagar. Med första maj och julhelgen inräknad arbetar svenskarna 1,6 procent mer nästa år, utan att få extra betalt.
"Kalendereffekten" har även negativa följder, enligt Konjunkturistitutet. Med fler arbetsdagar blir det mindre tid att shoppa, och på så sätt minskar efterfrågan.
Svenskarna är redan ett folk med högt sjukskrivningstal. Det kan komma att öka i och med fler arbetsdagar, men effekten av det har Konjunkturinstitutet inte försökt beräkna.