I sommar införs krav på lärarlegitimationer för lärare och förskollärare.
Arbetsgivarna har sedan fram till 2015 på sig att se till att personalen har rätt utbildning - de som saknar legitimationen får nämligen inte sätta betyg. Bakom reformen ligger en ändring i skollagen, i syfte att öka kvaliteten och statusen i landets lärarkår.
Just nu pågår en inventering av kompetensen bland regionens 950 lärare i förskolan, grundskolan och särskolan på Gotland.
Omkring 90 procent väntas vara behöriga och därmed godkända för att få lärarlegitimationen.
"Tror vi ligger bra till"
Bland de som i dag inte lever upp till kraven finns lärare inom särskolan samt de 30 förskollärare som fick behörighet efter en lokal utbildning för ett par år sedan, uppger Bo Stenbom vid barn- och utbildningsförvaltningen.
- Jag tror ändå att vi ligger bra till på Gotland, och vår ambition är att vi ska fixa det här i tid, säger han.
Vidareutbildning
Luis Barnes, Lärarförbundets ordförande på Gotland, har ett annat exempel:
- SO-lärarna undervisar i historia, religion, samhällskunskap och geografi. Det är ytterst få som har formell kompetens i alla fyra ämnena, säger Luis Barnes.
Lärare som inte lever upp till kraven behöver vidareutbilda sig och skaffa behörighet. Arbetsgivarna får en viss ersättning av staten i form av det så kallade lärarlyftet, som ger 500 kronor per högskolepoäng och person, utom inom ämnet matematik där varje poäng ger 1 000 kronor.
Lön och status
- Reformen är underfinansierad och urvattnad jämfört med det ursprungliga förslaget, men förändringen är ändå otroligt bra. Detta är något vi i förbundet kämpat för i många år, säger Luis Barnes
I vår startar en ny avtalsrörelse. Lärarlegitimationen kan, åtminstone på sikt, hjälpa till att höja både lön och status för lärarna, tror han.
Samtidigt väntar stora utmaningar för skolan när de behöriga lärarnas scheman ska pusslas ihop. Inte minst i de mindre skolorna där legitimerade lärare undervisar i flera ämnen, utan att kanske ha behörighet i alla.
Bo Stenbom säger att det krävs ett omfattande planeringsarbete för att få allt att fungera.
Nästa år ska skolan på ön spara 12 miljoner kronor. Som GT berättat i veckan föreslår en rad skolledare att de minsta skolorna stängs.
- Om flera skolor läggs ner ändras förutsättningarna, konstaterar Bo Stenbom.