Thea Hammarlund och Olivia Hellström, 17 år, hotell- och turismprogrammet.
En genomlysning av gotländska ungdomars val till gymnasiet visar på fortsatt stark könssegregation. Trots många försök att motverka detta, är det få killar inom till exempel vård och omsorg – och nästan inga tjejer som pluggar el och energi.
Hur motiverar ungdomarna själva sina val? Helagotland minglade runt en stund, på Wisbygymnasiet, för att samla in några svar.
Vid några studiebås, inne i Desideriahuset, sitter Thea Hammarlund och Olivia Hellström, båda är 17 år och går hotell- och turismprogrammet.
De har bara två killar i sin klass. För deras del handlade valet mycket om att slippa skolbänken och få mer APL, arbetsplatsförlagt lärande, i stället:
– Jag var ganska trött på att plugga och det är mycket APL på den här linjen, berättar Olivia Hellström – som faktiskt hade bygg och fordon som andra respektive tredje alternativ i ansökan.
– Men jag ville gå med Thea och vi kom båda in här, säger hon.
Duon anser att informationen inför gymnasievalet fortfarande kan bli bättre:
– Hemsidan kunde ha haft videor, med både killar och tjejer som berättar hur det är på programmen, tycker Olivia Hellström.
– Men många följer nog ändå sina kompisar och det handlar mycket om normer, tillägger Thea Hammarlund.
Utanför aulan i det stora Sävehuset står ett bordtennisbord. Wesam al Masri, Emrik Lidqvist och Lukas Ahlqvist – alla tre är 16-åriga teknikstudenter – kör några omgångar rundpingis.
– Jag är tekniskt intresserad och gillar matte, samtidigt som det här känns bredare än ekonomi och samhälle. Min pappa gick teknik också, motiverar den sistnämnde.
Tror du att du påverkades av din pappas vägval?
– Kanske lite, han har pratat om att det var bra. Men inte jättemycket, svarar Lukas Ahlqvist.
Emrik Lidqvist, Wesam al Masri, Lukas Ahlqvist, 16 år, teknikprogrammet.
Även Wesam al Masri och Emrik Lidqvist har ett teknikintresse sedan länge. Men de är väl medvetna att sådant också påverkas av normer:
– Många killar har säkert lärt sig bygga av pappa hemma i verkstan. Det spelar ju ingen roll om man är kille eller tjej egentligen, men det är så samhället är uppbyggt, menar Lukas Ahlqvist.
Grupptryck och grupptillhörighet är andra faktorer.
– Jag hade nog inte gått vård även om jag varit intresserad, jag känner ingen där och hade känt mig ensam, erkänner Emrik Lidqvist.
Hedvig Zielinski, 18 år, samhällsvetenskapsprogrammet.
Något längre in i byggnaden finns kafeterian. Där sitter, bland många andra, 18-åriga Hedvig Zielinski som går samhällsvetenskapsprogrammet.
– Jag visste inte vad jag ville bli, men "sam" ger en stadig grund och bred behörighet. Sedan var det ett plus att många jag känner valde samma sak, säger hon.
Varför fortsätter tjejer och killar följa könsnormerna tror du?
– Dels är det lite grupptryck, att man väljer utifrån vad kompisarna gör. Plus att det handlar om intressen, svarar Hedvig Zielinski.
Sista stoppet blir Steffenhuset. På några läktare strax innanför huvudentrén har Nellie Rosberg och Elsa Yotis Petersson slagit sig ner. De är båda 16 år och pluggar naturbruk.
Mest på grund av skoltrötthet efter högstadiet, verkar det som.
– Nu får vi göra mycket praktiskt och jag ser fram emot att kunna jobba direkt efteråt. Dessutom får vi hjälp att ta körkort, berättar Elsa Yotis Petersson.
– Jag ville komma ifrån skolbänken, men är också väldigt intresserad av djur, säger Nellie Rosberg.
Nellie Rosberg och Elsa Yotis Petersson, 16 år, naturbruksprogrammet.
Båda tror att föräldrarna påverkar ungdomars livsval – men att det främst är olika intressen som styr.
– Det är inte lika många killar som gillar att ta hand om en kanin, det där med omsorg är lite mer feminint, menar Elsa Yotis Petersson.