Kongresshallen och Västerbyhemmet fick stort utrymme i debatten

Det var inte meningen att det skulle vara en politisk debatt om kongresshallen, utan snarare ett tillfälle för ledamöter och allmänhet att uppdatera sig i frågan. Vilken tidsplan finns? Hur ser marknaden ut? Vilka kostnader handlar det om?
Enligt Hans Klintbom (c) som inledde diskussionen, krävs ett antal "ja" för att en kongresshall ska bli verklighet.
Det här ärendet har hållit på länge och vi har sökt pengar från östersjömiljarden. Nu handlar det om att regeringen säger ja, därefter kan Mål 2-Öarna säga ja. Sedan måste fullmäktige säga ja.
Magnus Larsson från Almi berättade om vilka förutsättningar som finns för kongresshallen och hur marknaden ser ut.
I stället för 1 000 personer är det i stället tänkt att kongresshallen ska rymma 800 personer. 8000-20 000 nya besökare är att vänta, vilket kan medföra 20 000-50 000 fler gästnätter. Omsättningen beräknas till 30-50 miljoner kronor årligen.
Marknaden för kongresser är stabil, konstaterade Magnus Larsson. Skatteintäkter för stat och kommun samt 30-50 arbetstillfällen var andra förväntade effekter.
Och så var det pengarna..., sade han och lämnade över ordet till Jan Larsson, som i likhet med Magnus Larsson sitter med i den grupp som har arbetat med planerna på en kongresshall.
Den totala kostnaden är beräknad till 137 mkr. 40 mkr har man ansökt om från östersjömiljarden och 30 mkr från mål 2-Öarna. 5,5 mkr har man redan fått i EU-stöd genom Mål 5b och 7 mkr har sökts i arbetsmarknadspolitiska åtgärder från länsstyrelsen.
Då återstår 54,5 mkr i investeringskostnader för Gotlands kommun. Driftskostnaden är beräknad till mellan 5 och 7 mkr.
Tekniska förvaltningens Bertil Klintbom redogjorde för hur tidsplanen kan komma att se ut under förutsättning att det kommer ett regeringsbeslut i april. Det kommer att dröja ett och ett halvt år innan själva huset kan börja produceras för att stå klart i april 2006.
Nu började en diskussion om vad kongresshallen skulle kunna användas till.
Kan den även användas till konserthall? undrade Lilian Edwards (m) som ansåg att det fanns ett stort behov av en sådan.
Kan man använda lokalerna till större middagar, till exempel i anknytning till Gotland Grand national? Skulle man kunna ha sportarrangemang där? frågade Sven Larsson (gp).
Bertil Klintbom trodde att det mesta var möjligt, men hade vissa reservationer.
Även om det inte kan bli en symfonisk hall kan det bli en bra konserthall, förklarade han.
Och visst kommer det att bli utrymme för större middagar med tanke på vilka stora ytor som ska finnas även utöver själva hallen. Men hur det skulle fungera med sportarrangemang vågade Bertil Klintbom inte riktigt svara på.
Jag är så dålig på idrott, men svaret borde vara ja. Det är så stora ytor planerade.
De kostnader som tillkommer för att anpassa kongresshalllen så att den även kan användas till kulturhall (10-12 mkr) uppfattade Jan Larsson som försumbara i sammanhanget med tanke på att 80 mkr kommer utifrån.
<span class=MR>Västerby behandlingshem</span>
Tre interpellationer hade lämnats in angående Västerby behandlingscenter.
Är avveckling av verksamheten i Burgsvik enbart en nämndfråga och inte en fråga för fullmäktige? Det var en av Eric Martells (s) frågor till ordföranden för styrelsen för Gotlands vård och omsorg, Bror Lindahl (fp). Vad ska man använda lokalerna till framöver? undrade Torsten Gislestam (c)
Lindahl talade om hur det ekonomiska underskottet och den låga beläggningen hade föranlett beslutet, men betonade att det inte handlade om en nedläggning utan om en förändring av verksamheten som nu är tänkt att flytta till Visby.
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) höll inte alls med om att det inte rörde sig om en nedläggning och ifrågasatte att man hade beslutat om detta i nämnden.
Vad är det då för för frågor vi i framtiden ska dryfta här i fullmäktige? Ska det bara vara informationsärenden?
Lindahl höll dock fast vid sin ståndpunkt: det handlade endast om en förändring av verksamheten, inte en nedläggning. Och sådant kunde en nämnd besluta om, konstaterade han. Han föreslog också att lokalerna skulle säljas.
<span class=MR>Roy huvudperson </span>
Under en timmes tid blev Roy Hansson (m) fullmäktiges huvudperson. Det var i samband med en tämligen oskyldig motion om karriärmöjligheter för lågavlönade (främst inom vården) som Yngve Andersson (kd) m fl hade lämnat in. Roy Hansson berättade att han hade träffat några medlemmar inom Kommunal och då fått reda på hur låga inkomster de faktiskt hade.
Han höll här med om hur viktigt det är att låginkomsttagare får möjlighet till internutbildning och kompetensutveckling och varnade också för de samhällseffekter som alltför låga löner medför i form av minskad köpkraft och lägre aktivitet i tillväxten.
Talet väckte reaktioner i församlingen.
Jag är förvånad över Roys litania. Välkommen! Jag är glad att du har vaknat. Men varför har du inte gjort något tidigare. Har du inte läst tidningarna den senaste tiden? undrade Ingibjörg Sigurdsdóttir.
Även Brittis Benzler (v) var förvånad men också glad över det engagemang Roy Hansson visade henne och andra kommunalarbetare.
Varför denna misstänksamhet? undrade Hansson som funderade över om det han hade sagt egentligen var rätt, men att det kom från fel person.
Varpå såväl Benzler som Sigurdsdóttir konstaterade att de inte alls var misstänksamma utan tvärtom glada, men, som sagt, lite förvånade.
Lilian Edwards (m) kritiserade debatten som alltmer lämnade huvudspåret.
Det är märkligt vilka löjesutbrott som har kommit fram från vänsterkanten. Vi vill att man ska kunna leva på sin lön. Det recept ni kommer med är bidrag, bidrag, bidrag.
Ledningskontoret har lämnat ett utlåtande till motionen där man redogör för vilka insatser som görs för kompetensutveckling, bland annat att barnskötare har erbjudits utbildning till förskollärare samt att vårdbiträden kan genomgå omvårdnadsprogrammet för att få den kompetens som behövs för arbetet. Emellertid vore det önskvärt att man på ett mer systematiskt sätt kan fånga upp utvecklingsönskemål/behov, enligt ledningskontorets utlåtande, vilket också ansågs besvara motionen.