Kontroversiellt förslag ur miljösynpunkt

Förslaget till reviderad avfallsplan utgår från en utredning, som i augusti förra året var ute på remiss. En avgörande del
i förslaget är kontroversiell
och är fortfarande under utredning.
Det handlar om att bygga förbränningsanläggningar utanför Hemse och i Visby för tillsammans 53 miljoner kronor. Det är det billigaste alternativet för att ta hand om de gotländska hushålls- soporna. Kanske. För det finns en hel del osäkra faktorer.

Gotland2002-01-10 04:00
Att bränna hushållssoporna i en kommunal förbränningsugn på Gotland skulle kosta sex miljoner kronor om året. Samtidigt skulle man få energi till fjärrvärmenätet.
Det kan jämföras med komposteringen hos företaget Bedminster i Stora Vika utanför Nynäshamn, som kostar dubbelt så mycket.
Man kan också skicka soporna till Norrköping för sortering, kompostering och förbränning, en årlig kostnad på drygt 11 miljoner kronor, något man skall göra nästa år.
Ett komplement till förbränning är kompostering eller rötning, som är möjlig för en fjärdedel av hushållsavfallet.
Men att bränna soporna är kontroversiellt sett ur miljösynpunkt. Därför framhålls det i planförslaget att "avfallet ska behandlas i en anläggning som uppfyller aktuella miljöskyddskrav".
<span class=MR>Minska till 2005</span>
Avfallsplaneförslaget som är en revidering av den tidigare planen från 1995, innehåller också mål för hur avfallshanteringen på Gotland skall se ut år 2005. Då skall den årliga mängden hushållssopor vara 12500 ton, en minskning med cirka 15 procent från närmare 15000 ton år 2000.
Men allt går inte att förbränna. En del avfall, som inte kan återvinnas, måste därför deponeras. En del kan också komposteras, exempelvis komposterbart grovavfall samt park- och trädgårdsavfall.
Men för att klara allt avfall krävs också en hel del återvinning. Något som pågår sedan flera år är källsortering hos hushållen av till exempel tidningar, papper, olika matförpackningar, plast, plåt, batterier och elektronikprodukter, som lämnas på så kallade återvinningsgårdar. Därtill kommer miljöfarligt avfall som kemikalier och färgrester.
Omfattningen av soporna kan översättas till att hushållssoporna per år motsvarar knappt 260 kilo per person.
Tidningar och förpackningar till återvinning motsvarar 135 kilo per person.
Andelen miljöfarligt avfall som sorteras ut av hushållen uppgick år 2000 till 165 ton och andelen grovafall 9000 ton.
Därtill samlades det in 7700 ton tidningar och förpackningar för återvinning.
<span class=MR>Deponiförbud råder</span>
Från och med i år finns ett deponiförbud. Regeringen har beslutat att brännbart avfall skall sorteras och på sikt blir det också förbud mot deponering av organiskt material.
Men för att klara av alla sopor så krävs att man underlättar för hushållens källsortering och inlämning av det som går att återvinna. Annars blir det svårt att minska hushållssoporna med 15 procent till år 2005.
Därför föreslås att återvinningsstationer med miljöstationer skall finnas för bl.a. grovafall, kylmöbler, elavfall, tidningar och förpackningar och farligt avfall, på minst åtta platser över hela Gotland.
Grindhämtningen vid fastigheterna av tidningar, papper, plast och plåt skall fortsätta och givetvis kommer man som i dag att kunna lämna trädgårdsavfall vid återvinningsstationerna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om