För att få balans i sjukvårdens budget är det avgörande att minska kostnaderna för hyrpersonalen, skriver hälso- och sjukvårdsnämnden i sin långtidsplanering. Det ser dock inte ut att gå åt rätt håll. Hyrpersonalen har kostat nära tio miljoner kronor under januari och februari, 4,5 miljoner kronor mer än motsvarande period 2020.
Mats-Ola Rödén (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden säger att det finns en långsiktig plan för att komma tillrätta med beroendet av hyrpersonal.
– Vår lösning är fler utbildningstjänster men framkörningssträcka är minst 6 år och ibland längre. Vi har många ST-läkare som är på väg in men det är om 5 år. Så småningom kommer vi ikapp.
Att locka färdigutbildade läkare till Gotland är svårare. Högre löner och bra bostäder kan vara ett sätt.
– Vi har ett jättebra söktryck av AT-läkare. Utifrån det ligger vi bra till med att rekrytera ST-läkare.
Framför allt läkare inom primärvård, anestesi och röntgen saknas.
SKR (Sveriges Kommuner och Regionen) arbetar sedan flera år tillbaka med att sänka regionernas kostnader för hyrpersonal. Under förra året minskade hyrpersonalens del av de totala personalkostnaderna med 0,2 procentenheter till 3,6 procent.
Bäst gick det för Region Västmanland som minskade kostnaden för hyrpersonal med 19,3 procent. För Gotland gick det sämre. Här ökade kostnaden med 10,4 miljoner kronor, en ökning med 12 procent. På Gotland utgör kostnaden för hyrpersonal 9,6 procent av den totala personalkostnaden, vilket är näst högst i landet. Bara i Västernorrland (11,5 procent) är den högre.
– Kostnaden för hyrpersonal är ett problem i hela landet, särskilt vi som ligger vid sidan om. Storstadsområdena attraherar personalen men jag tror det är en förändring på gång, säger Mats-Ola Rödén.
Hälso- och sjukvårdsnämnden betalade 96,9 miljoner kronor för hyrpersonal förra året. Av det räknas 16,3 miljoner som en merkostnad orsakad av pandemin. Räknas merkostnaden bort hade hälso- och sjukvårdsnämndens kostnad för hyrpersonal i stället minskat med 6,8 procent.
SKR noterar i sin analys av 2020 att pandemin påverkat beroendet av inhyrd personal på flera sätt. Mer akut vård har behövt prioriteras, samtidigt som viljan att bidra och möjligheten att låna in eller tillfälligt anställa mer personal ökat.