Kommunalrådet Lena Celion (m), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, känner inte igen siffrorna, som kommer från hennes egen förvaltning.
Kommunrevisionen har räknat ut hur mycket merkostnad som kommunen haft för sina friskolor, på grundskole- och gymnasienivå under åren 2004-2008.
Omkring 50 miljoner har de fyra friskolorna på grundskolenivå kostat. Lika mycket har Donnergymnasiet kostat kommunen. De två nya friskolorna Guteskolan och Gotlandsgymnasiet är purfärska och har inte hunnit kosta så mycket än.
Tror inte siffrorna
Då talar vi inte om kommunens utbetalning av "skolpengen", som följer eleven och som går till undervisningen och är lika stor oavsett om eleven går i kommunal skola eller friskola.
Vi talar om merkostnader för lokaler, skolledning, skolpsykolog, skolkurator, skolhälsovård och skolmåltider, pengar som betalas ut som bidrag från kommunen till friskolorna.
Lena Celion är kommunalråd (m) och ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Hon vill inte tro på siffrorna som Kommunrevisionen presenterat, trots att de kommer från hennes förvaltning.
- De kommer från ett underlag som inte är en rapport. Jag vill titta på dem och analysera dem innan jag uttalar mig, säger hon.
"Borde sagt nej"
Men om de stämmer, är det överraskande siffror för dig?
- Ja, det är det. Skolpengen ska ju vara kostnadsneutral.
Men det här handlar om merkostnader, utanför skolpengen.
- Vad är då merkostnader? Det måste analyseras. Ambitionen är ju att när vi handlar upp tjänster ska vi dra ner för motsvarande summa på den egna verksamheten.
Eric Martell (s) är andre vice ordförande i nämnden och för honom är inte siffrorna överraskande, han känner till dem.
- Det är jättemycket pengar! Vi har begärt kompensation eftersom pengarna till friskolorna tas från de kommunala eleverna.
Han säger att den borgerliga majoriteten sagt ja till friskolorna med motivering att det på lång sikt skulle bli billigare.
- Men nu ser vi att de hade fel.
Du röstade själv ja till friskolan Donnergymnasiet 1998.
- Jag tyckte det skulle ge mervärde till ön. Men med facit i hand skulle jag sagt nej.
Merkostnader
Elisabeth Österdahl är ekonomichef på barn- och utbildningsförvaltningen. Hon säger att merkostnaderna under de senaste fem åren vad gäller lokaler på grundskolenivån ligger på 30 miljoner kronor.
Eftersom ledningsorganisationen inte gått att krympa i takt med eleverna har den genererat en kostnad under samma tid på 7,5 miljoner kronor. Bidrag för barnhälsovården har varit nästan fem miljoner kronor, ungefär lika mycket som skolmåltidsorganisationen kostat extra. Tillsammans med kostnader för kapitaltjänster blir det drygt 48 miljoner kronor.
Merkostnaderna för lokaler för friskolorna på gymnasienivå under samma år ligger på 41 miljoner kronor. Skolhälsovården och måltidsorganisationen kostar drygt sju miljoner kronor plus kostnader på drygt två miljoner kronor till gymnasieavdelningen, totalt omkring 50 miljoner kronor i merkostnader.
Allt färre elever
Gotland har haft ovanligt många gymnasieelever under de två senaste åren, 2 700. Men nu kommer elevkullarna att minska och det drastiskt. År 2014 räknar man på förvaltningen med tusen färre gymnasieelever, alltså bara 1 700. Den kommunala skolan har stora planeringsbekymmer framöver.
Jimmy Söderström är planerare vid förvaltningen och han säger att de 500 friskolegymnasisterna på ön skulle kunna rymmas inom den nuvarande kommunala skolan.
Man har alltså inte kunnat minska antalet lokaler i takt med att elever försvunnit.
Inte heller har man kunnat dra ner på administrationen på gymnasienivå av den anledningen.