För eleverna i årskurs 6 på Alléskolan är projekt "Skolbäcken" vid Kopparsviksbäcken en del i undervisningen. I höstas genomförde klassen förbättringar i ån, nu är de tillbaka för att se resultatet.
Det gotländska beståndet av havsöring är unikt, men i stark nedgång.
– Den har aldrig tidigare ansetts som hotad. Trots torka i bäckarna under sommarhalvåret har stammen alltid klarat sig och det har varit bra tillgång på fisk, säger Joakim Lyander, regional ungdomsansvarig för organisationen Sportfiskarna på Gotland.
Sedan flera år genomför Sportfiskarna under senhösten regelbunden räkning av de havsöringar som går upp för att leka i flera av öns åar. Statistiken är mörk, och sluttande rakt utför.
– Här vid Kopparsviksbäcken hade vi 57 lekmogna fiskar hösten 2020. För 2023 var den siffran 22, säger Joakim Lyander och visar de allt lägre staplarna i diagrammet.
Safira Alvermark fångade ett yngel, som Sportfiskarnas Joakim Lyander konstaterar är ett av allt färre som blir resultatet av havsöringarnas lek på hösten.
Antalet lekande fiskar på hösten återspeglas på kusten, berättar Joakim Lyander och vittnar om hur erfarna sportfiskare går bom efter en hel dags fiskande. Han tror att flera faktorer ligger bakom nedgången, där torrlagda bäckar sommartid kan vara en av dem.
– Torkan har alltid funnits men den har havsöringen alltid anpassat sig till, säger Joakim Lyander och pekar på hur bestånden av säl och skarv istället har ökat kraftigt:
– Vi ser säl, bland annat här vid Kopparsviksbäcken – bara 25 meter utanför åmynningen under lekperioden. När de lekmogna havsöringarna samlas utanför för att gå upp i bäcken är de lätta byten för sälarna.
Gråsäl har specialiserat sig på att jaga lekmogna havsöringar. Nu ska en särskild sälskrämma provas, som med en viss frekvens av ljud är tänkt att skrämma bort de hungriga sälarna.
Ett annat område på ön där jagande gråsäl setts är utanför Klinteviken, med Robbjensån och Varbosån. För en vecka sedan tilldelade länsstyrelsen Sportfiskarna 250 000 kronor för att testa en typ av sälskrämma. Tanken är att sälskrämman ska skicka ut ljudvågor, i en frekvens som gör att de jagande gråsälarna lämnar området.
– Vi efterfrågar en bättre förvaltning av säl och skarv, säger Joakim Lyander och berättar att ett offentligt möte kommer att hållas på Lövsta 29 maj, med Jägareförbundet och länsstyrelsen.
Skarv och säl har ökat kraftigt, en orsak som antas vara en av flera möjliga bakom den dramatiska nedgången för havsöringen.
Torka sommartid är ett stort hot för de yngel som kläcks i öns bäckar.
Sedan flera år pågår också ett projekt kallat "Skolbäcken" med gotländska skolbarn. I ett tiotal åar får de lära sig mer om öringsstammen, genom praktiskt arbete med att förbättra åarnas lekbäddar med grus.
– Sportfiskarna engagerar 1 500 barn och unga på Gotland per år, varav mellan 700 och 800 i projekt "Skolbäcken", säger Joakim Lyander.
Projekt "Skolbäcken" är ett samarbete mellan öns skolor och Sportfiskarna. Eleverna lär sig om livet i åarna, samtidigt som de genomför praktiskt arbete och förbättringar för fisken.
Det alltmer akuta läget för öns havsöringsstam är också föremål för ett samarbete med länsstyrelsen och Uppsala universitet.
– Läget känns oroväckande. För att vi inte kan peka på någon tydlig orsak till tillbakagången. Vi hoppas få svar på den frågan, säger han.