Riksantikvarieämbetet delar hus med bland annat universitets- och högskolerådet i Visby.
”Allt måste inte ligga i Visby", är ett vanligt argument på Gotland. Motsvarande debatt finns nationellt, gällande Stockholm och storstäderna kontra övriga kommuner.
Olika regeringar har betonat vikten av statlig närvaro i hela landet, för jämlikhetens och legitimitetens skull, men även för att motverka den där känslan av att "all makt sitter i storstan".
Detta har främst skett genom utlokalisering av myndigheter – vilket i sig varit omdebatterat, både som fenomen och i de enskilda fallen.
Många gotländska lokalpolitiker har genom åren uppvaktat både riksdag och ministrar, i en evig kamp för att få fler statliga arbetstillfällen på ön – inte minst efter försvarsnedläggningen för 20 år sedan.
– Vi påtalar alltid vikten av det. En ö är en isolerad jobbregion och staten behövs för att få en mer diversifierad arbetsmarknad. Inom myndigheterna finns också några av Gotlands högre löner, vilket blir viktigt för skattekraften, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Ämnet aktualiserades nyligen av varslet på Svenska Spel, som fick lokala politiker att utkräva kompensation.
Spelbolaget är just ett bolag och finns därför inte med i myndighetsstatistiken som är denna artikels utgångspunkt. Men det rör sig samtidigt om ett kontor som en gång i tiden utlokaliserades.
– Länge var det självklart att Svenska Spel skulle ha sitt huvudkontor på Gotland, men nu när de varslar verkar detta bortglömt. Vi måste gå tillbaka till de politiska besluten och påminna, säger Meit Fohlin.
Blir det svårare av att det rör sig om ett företag?
– Ja, men oavsett det så man har tidigare utpekat detta som en satsning på den gotländska arbetsmarknaden.
Men hur ser det då ut egentligen? Blir de statliga jobben fler eller färre?
Kurvan visar sig ha vänt, för Gotlands del, de senaste 20 åren. Den dalade under 90-talet och var på väg ner mot 1 500 arbetstillfällen – men sedan har den stigit regelbundet igen och nådde under fjolåret över 2 500-strecket. Detta gäller alltså myndigheter och inkluderar inte till exempel Svenska Spel.
En stor faktor är att "försvarsvinden har vänt" och att de militära jobben återkommer. Men de står inte för hela plussiffran.
Meit Fohlin är inte förvånad över uppgifterna.
– Nej, jag har haft koll på det också. Det finns myndigheter som har vuxit på ön, som försäkringskassan och skatteverket. Sedan har vi fått hit till exempel riksantikvarieämbetet samt universitets- och högskolerådet, vilket är bra.
Försvarsmaktens intar numera förstaplatsen bland öns myndigheter, sett till antal anställda – och fler anställningar blir det.
– Det är sannolikt att vi kommer fortsätta växa. Det blir allt fler på värnpliktssidan och då kommer vi behöva officerare också. Men vi växer på precis alla bredder egentligen, säger Tomas Ängshammar, kommunikationschef på Gotlands regemente P18.
Meit Fohlin påpekar samtidigt att detta inte räcker – det behövs andra satsningar också:
– Försvaret är en kategori, men vi behöver en bredd av arbetsformer, vi måste ha en stor variation av roller på Gotland, eftersom det inte är så lätt att arbetspendla, säger hon.
Meit Fohlin (S) gläds över de många statliga jobb som tillkommit, men menar att vi måste kämpa för att behålla dem också.
Det finns även dystrare framtidsutsikter. Till exempel hos nummer två på öns lista över statliga jobb, nämligen Försäkringskassan:
"Vi behöver de kommande åren göra stora besparingar för att få ekonomin i balans, bland annat beroende på att nya ofinansierade uppgifter tillkommit. Vi vet ännu inte exakt hur mycket pengar vi kommer behöva spara, men det handlar om flera hundra miljoner per år fram till 2026. Vi kan inte i nuläget säga något om hur det ekonomiska läget lokalt kommer att påverka olika regioner och kontor", skriver myndighetens pressavdelning i en kommentar.
Meit Fohlin håller även koll på Internationellt centrum för lokal demokrati, ICLD, som har sitt säte i Visby.
– ICLD kom som en tydlig kompensation när försvaret lade ner. Eftersom den är finansierad av Sida, en myndighet som nuvarande regering inte är så intresserad av, är jag orolig över vad som ska hända med den, säger hon.
Medan lokalpolitikerna ställer krav på sina nationella motsvarigheter, angriper länsstyrelsen den här problematiken från ett annat håll.
– I stället för att prata om att det är synd om oss, försöker vi måla upp hur bra vi är på Gotland och vilken fantastisk miljö det är att verka i, för att locka fler myndigheter att vilja vara här, betonar landshövding Anders Flanking.
Försvarets återetablering på Gotland har förstås inneburit arbetstillfällen, men de är inte de enda som har växt på senare år.