Kraftigare verk i Näs
Vindkraftparken i Näs byter utseende. Verken blir färre men kraftigare.De ställs på rad, för att bli mindre störande.Och de ger mer pengar till Näsborna.
TUNGA LYFT. Den enorma lyftkranen hissar upp tornbasen, som väger 100 ton.
Foto: Tommy Söderlund
I går sattes det första nya ståltornet på plats. De tre danska torndelarna hade kommit med färjan på var sin trailer och kördes fram på en nybelagd väg som breddats och förstärkts.
Avtal med Geab
Den enorma lyftkranen hade byggts upp på plats och kunde nu lyfta upp torndelarna. Högst upp, 80 meter upp i luften, ska sedan huset monteras.
Man bygger upp fem ersättningsverk. Det sjätte har överklagats och ärendet ska upp i Högsta domstolen.
Två av de fem ägs av Eon, de övriga av privata gotlänningar, som äger dem gemensamt.
De nya verken alstrar betydligt mer energi än de gamla. På ett år producerade de 20 verk som ska rivas nio miljoner kilowatt. Bara de fem nya verken producerar drygt 32 miljoner kilowatt per år, ett nätt nettotillskott.
Ägarna har avtal med Geab, som ska ta emot den nya energin, och de hoppas att Geab också vill ha all den nya energi som etapp två kommer att alstra. Den etappen innebär att 39 gamla verk monteras ner och ersätts av 22 nya. Totalt ska alltså 28 nya verk byggas upp på Näs.
Verk i raka linjer
Så ser planerna ut. Men det återstår mycket inför etapp två. Miljötillstånd, bygglov, eventuella överklagningar samt förhandlingar med Geab och markägare.
Det är 20 gamla vindkraftverk som håller på att monteras ner. De är alla sålda, tre till Baltikum, två till Polen men bara ett till Gotland, till Grötlingbo. De övriga ska till företag och gårdar på fastlandet.
- Det kostar de nya ägarna en halv till en miljon kronor att montera ner och upp ett vindkraftverk, säger Andreas Wickman, projektledare, som håller i såväl avvecklingen som monteringen av de nya verken
Alla nya verk ska hamna i raka linjer.
- Golands kommun har beslutat om "linjeetablering" för att få mer ordning på näset, det ska bli mindre rörigt, säger Wickman.
Alla Näsbor har rösträtt
De nya kraftverken kommer att ge ersättningspengar till markägare och Näsbor. 4,2 procent kommer att betalas ut av vad verken producerar, årligen. Och då beräknas varje kraftverk generera fyra miljoner kronor varje år. Fyra procent går till mark- och husägarna och 0,2 procent går till något som ska gynna alla Näsbor.
Stiftelsen Näs Magasinkassa, en ärevördig institution, hoppas bli den gemensamma inrättning, som får besluta om pengarna. Därför ändras nu stadgar och beslutandefunktioner. Stadgarna tillåter nämligen endast att pengar används till lantbruksutbildning för ungdomar.
- Vi vill bredda användningsområdet och satsa på annat, kanske på ungdomar som vill starta eget här i Näs, säger styrelsens ordförande Jan-Erik Jacobsson.
Kyrkostämman som tidigare utsåg styrelsen i stiftelsen avvecklas och en sockenstämma håller på att bildas i Näs. Den ska ta ansvar för att utse den nya styrelsen.
- Till sockenstämman har alla Näsbor rösträtt, därför blir det den bredaste organisationen, säger Jacobsson.
Större summor
Omkring 25 000 kronor har kassan hittills haft att röra sig mer årligen. Men nu kommer det att handla om helt andra summor. 0,2 procent av de miljoner som de nya verken kommer att producera blir inte småpotatis.
Så jobbar vi med nyheter