Kräftor på analys

Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo är oroad eftersom signalkräftorna hotar den vilda stammen av flodkräfta, men även de gotländska odlingar som varje år omsätter miljonbelopp.
- Det här är allvarligt. Dels kan signalkräftorna vara bärare av kräftpest men också av en parasit som heter psorospermium haeckeli. Signalkräftorna är mer aggresiva och om de sprids vidare ut i de gotländska vattendragen kan de konkurrera ut flodkräftorna genom att signalkräftshanar parar sig med flodkräftshonor som då inte får någon avkomma, säger Rolf Gydemo som är expert och doktor på kräftor.
Nu måste någonting göras åt den okontrollerade spridningen av signalkräfta på ön. Och det skyndsamt. Markägaren är ännu inte kontaktad och fler kräftor ska inom kort skickas på analys. Rolf Gydemo utesluter inte heller att signalkräftor kan finnas på andra ställen på ön eftersom han misstänker att det tjuvfiskades en hel del i brottet vid Smöjen där det tidigare fanns signalkräfta.

Insektsgift
Nu återstår att se hur signalkräftorna ska slås ut. 2001 fick länsstyrelsen tillstånd att använda insektsbekämpningsmedlet pyretroid i kalkbrottet vid Smöjen för att ta bort de signalkräftor man där hade upptäckt.
Det var på 60-talet som signalkräftor planterades in i Sverige från Nordamerika. På stora delar av fastlandet har den signalkräftsburna pesten helt slagit ut den inhemska flodkräftan. Pesten medför 100 procents dödlighet för flodkräftorna.
1985 förbjöds utsättning av signalkräfta på Öland och Gotland, all utplantering av fisk och kräftor kräver tillstånd från länsstyrelsen. Den som trots allt planterar ut signalkräfta bryter mot fiskelagstiftningen men brottet kan vara svårt att beivra eftersom det enligt Rolf Gydemo inte måste vara markägaren som gjort själva utplanteringen.

Bevarandeprogram
Under den senaste månaden har Urban Westerlind och Mikaela Löfgren vid länsstyrelsen inventerat 190 vattendrag på ön. Någon liknande inventering har aldrig tidigare skett. I ett fyrtiotal av de undersökta vattnen hittade man flodkräftor. I stenbrott, bevattningsdammar, viltvatten och små vätar.

Hotad art
Men, flodkräftan är en hotad och rödlistad art. Man räknar med att så mycket som 95 procent av flodkräftsbeståndet har slagits ut i Sverige under de senaste 100 åren. Ett nationellt åtgärdsprogram har utarbetats av Fiskeriverket tillsammans med Naturvårdsverket. Enligt Lena Almqvist, länsstyrelsens koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter, är en grundläggande åtgärd att informera markägare. Det främsta hotet mot den rödlistade flodkräftan är inte fisket utan risken för pestsmitta.
- Vår förhoppning är att Gotland ska bli en nationell refug för flodkräftan, utan kräftpest, säger Lena Almqvist.
Här är allmänheten viktig. Lena Almqvist tar tacksamt emot eventuella tips om misstankar finns att det skulle förekomma signalkräftor i fler gotländska vattendrag.
Det viktiga är inte att sätta dit den som olagligt släppt ut kräftor utan att se till att Gotland förblir fritt från kräftpest även i framtiden.