I en av anmälningarna beskrivs hur en elev inte vill gå till skolan på grund av att andra elever kallat honom bög, samt har tecken sinsemellan för när de ska retas med honom. På en annan skola har elever vid ett tillfälle kallat varandra för "hora" och "taliban", vilket även gått över i fysiskt våld mellan barnen.
Under 2021 gjordes 313 anmälningar om kränkande behandling på Region Gotlands grundskolor, och året innan var siffrorna snarlika. Går man tillbaka ytterligare något år så har dock antalet anmälningar nästan fördubblats jämfört med åren 2017 och 2018, och enligt regionens grundskolechef Jörgen Norström finns det flera orsaker till den kraftiga ökningen, och alla är inte enbart negativa.
– Först och främst vill jag ju säga att varje kränkning är en för mycket, och det är något som vi måste jobba med i skolan. Men den kraftiga ökningen kan nog förklaras med att rektorerna blivit bättre på att anmäla den här typen av ärenden, i kombination med att exempelvis antalet kränkningar på sociala medier har ökat. Dessa ärenden hamnar hos oss då de påverkar eleven och skoldagen, även om själva kränkningen sker på fritiden, säger han.
Skulle du säga att tonläget mellan eleverna har blivit sämre de senaste åren?
– Tonläget i det vanliga mötet har inte förändrats speciellt mycket, men när det gäller just sociala medier så tycker jag att det är ett helt annat tonläge i hur man bemöter och tilltalar varandra. Där är det ett hårt språk.
Gotlands Tidningar har gått igenom samtliga anmälningar om kränkande behandling som gjordes i regionens grundskolor förra året, och det är i många fall ganska nedslående läsning. Det rapporteras om rasism, sexism och våld från i stort sett samtliga skolor på Gotland.
I en av anmälningarna beskrivs hur en elev inte vill gå till skolan på grund av att andra elever kallat honom bög, samt har tecken sinsemellan för när de ska retas med honom. På en annan skola har elever vid ett tillfälle kallat varandra för "hora" och "taliban", vilket även gått över i fysiskt våld mellan barnen.
Grundskolechefen Jörgen Norström berättar att varje skola har en handlingsplan för hur de ska följa upp kränkande behandling.
Enligt ytterligare en anmälan har en elev dunkat en yngre elevs huvud i väggen, och på en annan skola har en elev stuckit en annan elev med en nål. Det finns även rapporter om nazisthälsningar, om att elever kallats "neger" samt att ett barn i årskurs 4 jagat en annan elev och skrikit "jag ska våldta dig".
– Det som händer på skolan är ju tyvärr en spegling av det som händer i samhället. I vissa fall används ett grovt språk mellan eleverna som inte är okej. Det är inte ens säkert att barnen vet innebörden av det de säger, men det är oacceptabelt oavsett vad. Det är totalt emot skolans och samhällets värdegrund, säger Jörgen Norström.
Är det realistiskt att drömma om en skola helt utan kränkningar?
– Ja, det är realistiskt. Vi har nolltolerans när det gäller kränkningar, sexism och rasism, och vi jobbar hårt med det här i skolan hela tiden.
Jörgen Norström berättar att varje skola har en handlingsplan för hur man ska följa upp kränkande behandling där man utreder vad som hänt, lägger upp en plan för hur man ska undvika att det händer igen samt följer upp med vårdnadshavare. Han säger även att skolan bedriver ett hårt förebyggande arbete för att få bukt med problemen, något som även bekräftas av Maria Benczy, chef för Elevhälsan.
– Det här är något som står högt på agendan för oss. Det är inga lätta frågor att hantera, men det pågår ett flertal projekt och insatser med syfte att motverka kränkningarna inom skolan. I grunden handlar allt om att vi vill att eleverna ska må bra, och det proaktiva arbetet är väldigt viktigt, säger hon.