Krav på provtagning vid husbehovsslakt

Nu ska det tas prover på äldre nöt och får som slaktas för husbehov. Det ska i praktiken inte betyda något för den som slaktar hemma - mer än att den som inte lämnar in slaktavfall i fortsättningen gör sig skyldig till ytterligare ett brott mot förordningarna.

Foto: Wallström Tobias

Gotland2010-03-16 09:59
Från den 1 april skärps reglerna för provtagning vid husbehovsslakt - eller snarare förtydligas, enligt Jordbruksverket.
Det finns nämligen redan krav på provtagning, det är bara det att Jordbruksverket inte skrivit ut dem uttryckligen.
De "nya" reglerna innebär att alla nöt över 48 månader, det vill säga fyra år, som slaktas för husbehov ska provtas för TSE, transmissibel spongiform encefalopati. Det är ett samlingsbegrepp på en grupp sjukdomar som angriper nervsystemet, till exempel den så kallade galna ko-sjukan.

Inga ökade kostnader
Samma regler gäller för får över 18 månader, med undantag för dem som ska användas som livsmedel.
Provtagningen ska inte innebära några ökade arbetsinsatser eller kostnader för den som slaktar djur hemma. Den sker nämligen där slaktavfallet tas omhand.
Och det är här som det kan uppstå en skillnad mot i dag.
Det är nämligen långt ifrån alla som lämnar in slaktavfall. Det är i sig ett brott mot Jordbruksverkets förordningar. Och skulle det inte bli en bättring på den punkten blir det alltså ytterligare ett brott, nämligen underlåtenhet att lämna in TSE-prov.
Enligt Jordbruksverkets statistik var det drygt 2 700 nöt över fyra år som husbehovsslaktades i Sverige mellan halvårsskiftena 2008 och 2009. Nöt som avlivades av andra orsaker, som nödslakt, ingår inte i den summan.

En bråkdel
Om man överför siffran till Gotland skulle det innebära att omkring etthundra nöt slaktas hemma varje år. Men bara en bråkdel av slaktresterna lämnas till destruktion.
- Det slarvas jättemycket, säger Tage Norbäck på AVL Transporter, som är entreprenör åt Svensk Lantbrukstjänst.
- Jag hämtar slaktrester från högst tjugo djur om året. Och då är både grisar och lamm inkluderade. Och det är alltså högt räknat.
Bilden bekräftas av Sören Isberg, som är ordförande för Arlas södra krets på Gotland.
- De flesta känner till bestämmelserna, men jag misstänker att mycket hamnar i en gödselhög, säger han.
- Den egna slakten har gått ned, och ska bestämmelserna följas till punkt och pricka är det nog ingen som vill hålla på med det.

Ingen samordning
Jordbruksverket har alltså koll på vilka djur som slaktas på gårdarna och varför, men det är kommunerna som är tillsynsmyndighet när det gäller att slaktavfallet tas om hand på rätt sätt. Och någon direkt samordning mellan myndigheterna verkar inte finnas.
- Vi kan bara gissa oss till omfattningen av gårdsslakt, säger Urban Åslund, inspektör för lantbrukets miljöfrågor på kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning.
Om någon ertappas med att bryta mot föreskrifterna ska det lämnas in till åtal och påföljden kan bli böter. Men det händer ytterst sällan.
- Jag kan inte påminna mig ett enda fall på senare år som gått till rättegång, säger Urban Åslund.
Taxan för att lämna slaktbiprodukter är 2:60 kronor per kilo. Förutsatt att maginnehållet tömts, vilket är tillåtet, innebär det en kostnad på runt 400 kronor för ett fullvuxet nöt.
När en djurägare slaktar nötkreatur för att använda
i sitt eget hushåll ska djuret provtas för TSE om djuret är över 48 månader gammalt. De nya reglerna gäller från den 1 april.
På slakterierna tas det prov för TSE på alla nötkreatur som är över 48 månader.
Det finns även krav på provtagning av djur som har självdött eller avlivats och som inte ska användas som livsmedel. Nötkreatur ska provtas om de är över 48 månader gamla.
När det gäller får och getter som har självdött eller avlivas ska de provtas om de är över 18 månader gamla. Dessa djurslag behöver som regel inte provtas om de ska användas för livsmedel.
Sverige har inte haft några fall av TSE-sjukdom hos djur, bortsett från ett fåtal fall av sådan TSE-sjukdom som kan förekomma som åldersförändring, till exempel Nor98.
Källa: Jordbruksverket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!