Svenska kraftnät har inlett utredningsarbetet för den tredje elkabeln till Gotland. För att få en klar bild av hur de framtida behoven ser ut, när de gamla ledningarna från 1983 och 1987 ska kompletteras med en ny och så småningom bytas ut behöver man Geabs hjälp.
– Hur ska kabeln dimensioneras, vilka behov ska den möta? Vi känner väl till Cementas behov, det finns redovisat, men hur ser det ut för alla andra – förbrukare och producenter? Vi behöver ge en så god bild vi kan av hur de framtida behoven ser ut, säger Sara Johansson, planeringsingenjör på Gotlands elnät AB.
I måndags höll hon i ett möte där centrala aktörer som åkerinäringen, Destination Gotland, Swedavia, vindkraftproducenter, Region Gotland och länsstyrelsen deltog.
– De närmaste dagarna ska uppgifterna sammanställas och redovisas till Svenska kraftnät. Rent allmänt kan jag säga att intresset och behovet av mer effekt är stort. Vi utgår från de nationella målen för energiomställningen och mycket talar för att det till stor del kommer att ske med hjälp av el, konstaterar Sara Johansson.
För att få ett robust och tillräckligt dimensionerat distributionssystem räcker det inte med den tredje kabeln i Östersjön, Geab behöver också uppgradera sitt nät. Efter nyår väntas man bjuda in till samråd kring planerna på att ersätta nuvarande 70 kilovoltsledning söderut från Visby med en 130 kilovoltsledning.
På Geab:s möte redovisade Agneta Green, energi och klimatsamordnare på Länsstyrelsen, energibalansen på ön, framtagen av Aktea Energy AB på länsstyrelsens uppdrag. Industrin står för 57 procent av energianvändningen, transportsektorn 14, hushållen 11 och jord-, skog-, och fiskesektorn 8 procent.
Under året Aktea studerat tillfördes 4 631 Gwh (gigawatt-timmar) samtidigt som 4 490 utnyttjades (mellanskillnaden är energiförluster längs vägen till nyttjande).
I energibalansen står olja för 19 procent, kol – som används i sten- och cementindustrin – för 17 procent medan den gotländska biogasens andel stannar vid 1 procent. Icke förnybara fasta avfallsprodukter svarar för 14, förnybara avfallsprodukter för 11 och fasta biobränslen för 10 procent.
Elens andel var 23 procent, där vindkraft på ön med 522 Gwh gav i stort sett lika mycket som elimporten, som var 553 Gwh.