Kräver frikännande eller lindriga straff

Den mest omfattande ekobrottsrättegången någonsin vid Gotlands tingsrätt avslutades på fredagen efter sammanlagt 12 förhandlingsdagar.
På fredagen skedde slutpläderingar för de återstående fyra åtalade, bland dem huvudmannen, A, för vilken åklagaren krävt 3,5 års fängelse.
Dennes försvarare, Helen Ahlsten, såg föga oväntat helt annorlunda på skuldfrågan än åklagaren gjorde vid sin slutplädering i torsdags.
A ska bedömas utifrån vad han säger och han ska tas på allvar. Processen har varit ett långt skådespel i retorik. Målet ska handla om fakta. Det har varit mycket tal angående A om sånt som inte hör hit; hot, lyx, snabba bilar. Ingen har heller varit styrd av A på det sätt som åklagaren påstår.
Helen Ahlsten menade att processen varit ovanlig som ekomål betraktad eftersom den innehållit så mycket muntlig bevisning, merparten brukar vara skriftlig.
Min klient sägs vara faktisk företrädare för en rad bolag och är därmed ansvarig för bokföringen. Men det är inte som åklagaren säger, A är inte företrädare för de bolag som förekommer, möjligen med undantag för Amadon där han kan ha varit oansvarig men inte uppsåtlig.
Naturfarmas värde 
Helen Ahlsten menar att den omdiskuterade värderingen av Naturfarmas utrustning, 2,3 miljoner kr, är riktig.
Slaktvärdet är inte så intressant, utan det är som produktionslinje utrustningen har sitt värde. Det är sorgesamt att den spritts ut.
Det finns inget suspekt med avtalet när Naturfarma säljs till Amadon men där A sen får bära skulden för värderingen. Revisorn har varit slarvig och har ett starkt egenintresse att bevaka när han säger att A sa att det var värt så mycket.
Eskelhems sparbank borde ha kontrollerat värdet bättre eftersom man sysslar med företagsinteckningar.
Advokaten konstaterade att det rasade en häftig maktkamp i Naturfarma på slutet.
Inte märkligt när det gick så dåligt. En enhällig stämma antog A:s förslag, att övriga i styrelsen avgick hör till spelets regler.
Naturfarma såldes till Power konsult för vars räkning A tillsammans med B hämtade utrustningen från Slite.
A har inte beställt hämtningen, han körde en van och har inte givit B några anvisningar.
Avslutningsvis konstaterade Helen Ahlsten att det är mycket som inte kommit fram och uppmanade rätten att ta lång tid på sig och noga gå igenom allt material.
Ogillat åtal
Övriga tre åtalade i målet är det för verksamhet inom andra bolag än Naturfarma.
För C yrkade försvararen Thomas Olsson att åtalet skulle ogillas eller att åtalspunkterna skulle bedömas lindrigare än åklagaren krävt och inte medföra någon frihetsberövande påföljd.
C är snäll, lojal och godtrogen vilket här blir okritiskt, lydigt redskap. I grund och botten har han ställt upp för att hjälpa sin bror B. Det har aldrig fallit honom in att B bedrev skumraskaffärer, han har låtit sig luras av honom.
C har suttit i styrelsen för flera bolag men inte haft någon insyn eller egen verksamhet och han har inte fått en enda krona i betalning.
Advokaten gick med på att C varit oaktsam men inte bidragit till brott när han inte reagerat på att årsredovisningen uteblev i ett av de bolag där han satt i styrelsen.
Men han kan inte göras ansvarig retroaktivt för bokföringen.
Grovt osant intygande har C erkänt men Thomas Olsson argumenterade att eftersom han först inte ville skriva på då han var säker på att det skulle avslöjas så var det aktuellt med en mildare rubricering.
Advokat Carl Magnus Lilienberg pläderade för D och yrkade att denne skulle frikännas på samtliga punkter. Han är åtalad för bland annat grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och grovt osant intygande.
Han har inte ägnat sig åt eller haft brott som affärsidé, menade Lilienberg och tecknade en bild av en universitetsstuderande chaufför med politiska uppdrag. Han har kommit in i det här via barndomsvännen B.
Angående bokföringen menar man att andra är ansvariga. Vad det gäller åtalspunkten osant intygande (som medförde att D fick ut pengar från A-kassan samtidigt som han arbetade) menade Lilienberg att det inte handlade om brott oavsett sanningshalten i handlingen.
Att den medåtalade C erkänt menade advokaten att det fanns anledning att pröva.
Han ska frias i strid med sitt erkännande.
Perifer roll
E hade advokat Lars Engstrand som försvarare och denne menade att E intagit en perifer roll.
Han skulle hjälpa en kille att sitta i styrelsen. E verkade först ha satt händerna i ett getingbo men när utredningen var klar dök inte E:s namn eller bolag upp på så många ställen.
Lars Engstrand tvekade inte om att det är A som är huvudman.
Han styrde sitt imperium med fast hand via medhjälpare, varav en del sitter här, och tog hand om pengarna.
E har suttit i styrelsen i Servicegruppen under tid då det förekommit brott men han har inte haft ett sådant företagaransvar att det medför straffansvar, E blev ett redskap i A:s hand.
Lars Engstrand var förvånad över att åklagaren valt att jämställa E:s och D:s brottslighet där han krävt 1,5 års fängelse för respektive.
E skall snarare jämställas med C (för vilken yrkats sex månader). Men i första hand ska åtalet ogillas, i andra hand ska ribban läggas så att den vida underskrider åklagarens yrkanden.
För de tre sistnämnda, C, D och E, bestreds också åklagarens yrkanden om näringsförbud.
Sedan förhandlingarna avslutats släpptes de båda återstående häktade, A och B, på fri fot efter drygt tre månader i häktet. Något åklagaren redan tidigare sagt var okey när väl rättegången var över.
De fem försvararna tillerkändes en sammanlagd ersättning om ca två miljoner kronor.
Dom i målet avkunnas 24 juni.