Kreosot kan försena kommunens P 18-flytt
Det kan bli en försening av de kommunala förvaltningarnas flytt från innerstaden till P 18-området. Anledningen är att man funnit kreosot i bjälklag på flera byggnader som byggs om för kommunen. Kreosot måste saneras och det kan ta tid.
Giftigt. I bjälklaget till vinden på kasernen Gute har man funnit det giftiga ämnet kreosot. Foto: Ulf Glimfalk
Foto: Ulf Glimfalk
Ämnet har använts som tätningsmedel mot tegel. Husen byggdes 1905 men man tror inte att kreosoten kom dit vid detta tillfälle utan vid senare renovering.
En överraskning
P 18-området förvaltas av det statliga fastighetsbolaget P 18 Vasallen och bolagets vd, Fredrik Pettersson, fick en obehaglig överraskning när man fann kreosot inomhus i byggnaderna.
Han berättar att man har provborrat vartenda golv i byggnaderna för att kontrollera vad som finns där. Trots detta kan man inte garantera att det dyker upp överraskningar under ombyggnaden av kasernerna till kontorslokaler.
Enligt Fredrik Pettersson finns det mycket som talar för att saneringen av det giftiga ämnet kommer att medföra förseningar men man vet i dag inte hur mycket det kan dra ut på tiden. Nu ska sakkunnigt folk göra en bedömning och sedan ska en tidsplan av saneringsarbetet presenteras.
Kan bli till hösten
Inflyttningsdatum har hittills satts till slutet av maj men om saneringsarbetet tar tid kan inflyttningen bli framflyttad till hösten efter semestrarna.
Saneringsarbetet innebär inga fördyringar för Gotlands kommun men däremot för fastighetsbolaget som ska färdigställa lokalerna vilka kommunen sedan ska hyra.
Kreosot från träkol är en lätt gulaktig, transparent vätska som utvinns genom destillation av kreosotolja, det vill säga trätjära, en svart oljelik produkt som erhålls vid kolning av bokträ. Kreosot innehåller bland annat guajakol, fenoler, kresoler och kreosoler.
Kreosot används i stor utsträckning för impregnering av el- och telestolpar.
Kreosot från stenkolstjära har under lång tid använts för impregnering av framför allt slipers och trästaket. Denna kreosot utvinns ur den stenkolstjära som uppstår som restprodukt vid koksning av stenkol.
Kreosot från trätjära är, i motsats till kreosot från stenkolstjära, inte direkt påvisat cancerogen.Källa: Wikipedia
Kreosot används i stor utsträckning för impregnering av el- och telestolpar.
Kreosot från stenkolstjära har under lång tid använts för impregnering av framför allt slipers och trästaket. Denna kreosot utvinns ur den stenkolstjära som uppstår som restprodukt vid koksning av stenkol.
Kreosot från trätjära är, i motsats till kreosot från stenkolstjära, inte direkt påvisat cancerogen.Källa: Wikipedia
Så jobbar vi med nyheter