Kris behöver inte innebära krig eller väpnade konflikter, det kan lika gärna handla om tekniska fel som orsakar ett långvarigt strömavbrott.
– Vi är utsatta på den här ön, och då krävs det kunskap och förberedelser, säger Lina Dahlström som tillsammans med sin syster Mariell håller i Friluftsfrämjandets kurs Krisvis.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, anser att alla bör ha livsmedel hemma för att kunna klara sig i en vecka. MSB samarbetar med Friluftsfrämjandet under vecka 39, som går under benämningen beredskapsveckan. Grundkunskap i friluftsliv är många gånger detsamma som grundläggande kunskaper i krisberedskap, menar Lina Dahlström.
– Det är egentligen samma saker du gör i naturen, men hemma.
Det viktigaste, som Lina Dahlström uppmanar alla att tänka över, är att vara förberedda och ha rätt grejer hemma.
– Försök att se till att du har lite extra mat och att det inte är slut i skåpen. När det finns två paket pasta kvar brukar jag köpa nytt, för att fylla på innan det tar slut.
Andra bra torrvaror är pulvermos, och konserver som majs och tonfisk, köttbullar på burk och ravioli.
– Det man tycker om själv och som barnen äter. Det viktigaste är att få i sig näring och energi i en sån här situation. Det ska vara mat som familjen äter, säger Lina Dahlström.
Ett bra stormkök, som man dessutom vet hur det fungerar, bör finnas i alla hem.
– Det brukar finnas bra grejer i andra hand på loppisar, säger Lina Dahlström och berättar att man om man har tur kan hitta ett för en femtiolapp.
Rödsprit eller gas är bränslet. Att ha brännare för båda hemma ökar stormkökets möjligheter vid en längre kris, tipsar hon.
Beroende på hur man bor är vatten sedan den stora utmaningen. Vid ett elavbrott sjunker trycket snabbt i ledningsnätet.
– När strömmen går är vi snabba hemma att fylla upp kannor och kastruller med vatten, säger Lina Dahlström och berättar att hon dessutom har för vana att alltid ha vatten stående i dunkar – som med jämna mellanrum byts med fräscht vatten igen.
Om det är vinter kan uppvärmningen vara nästa kritiska punkt. Att stänga till så många rum som möjligt, och samla värmen i ett rum, kan vara smart.
– Kroppsvärmen hjälper till att värma upp och så kan man ha värmeljus också. Sov tillsammans, då hjälps ni åt att värma upp. Har man barn, bygg en koja med filtar över ett bord så stannar värmen på en ännu mindre yta, säger Lina Dahlström och berättar att en sådan koja dessutom kan få barn att känna trygghet även om elen försvunnit.
Att ta hand om sjuka, ensamma eller äldre är extra viktigt i en krissituation.
– Dela med dig eller laga mat tillsammans med grannarna. Då har man trygghet av varandra. I de här lägena har du ingen tv eller sociala medier, att ha en vevradio eller batterier hemma till en radio är bra för att kunna få information, säger hon och tipsar om att alltid ha minst halv tank i bilen, för att kunna ta sig till sjukhus eller bistå någon annan vid en krissituation.
Precis som brandövningar bör alla regelbundet öva sin krisberedskap och prova att laga mat utomhus.
– Vet man hur grejerna fungerar blir man trygg om man verkligen behöver använda dem, säger Lina Dahlström medan de tre kursdeltagarna får prova att laga tomatsoppa på stormkök.
Eleonor Jacobsson berättar att hon bor på gård och har eget vatten och mat för en vecka. Sofie Knutas har köpt en beredskapslåda med vildmarksutrustning för familjen och de tre barnen. Anna-Karin Hjelm förklarar medan soppan puttrar att vattnet är det svåraste.
– Jag har köpt hem lite flaskvatten. Jag bor på landet och har mat hemma, så jag skulle inte svälta i alla fall, säger hon.