Kristin greppade mursleven och blev doktor i kalkputs

n Ålder: En månad kvar till 30...
n Bor: Munkedal och Visby.
n Sysselsättning: Forskare och lärare vid högskolan samt egenföretagare.
n Familj: Föräldrar, storebror och pojkvän.

Knepet för att göra ett lyckat kalkbruk som håller långt in i framtiden är att göra det på samma sätt som på medeltiden. Det vet Kristin Balksten som nyligen disputerat i ämnet kalkputs. Utgångspunkten till forskningen var problemen med pusten på de gotländska medeltida kyrkorna men resultaten omfattar även generella problem med puts.
Det hela började efter ett läger i byggnadsvård på Gotland som var så spännande att hon valde att ta uppehåll från studierna vid Chalmers i Göteborg för börja på byggnadsvårdsprogrammet i Visby.
- Det gamla byggnaderna innehåller så mycket historia, kvalitet och hantverksskicklighet. Det här blev en chans att fördjupa mitt intresse, förklarar hon.
Intresset ledde längre än så. De kombinerade studierna vid högskolan på Gotland och vid Chalmers där hon utbildat sig till civilingenjör inom väg och vatten ledde till forskning och doktorsavhandling. I slutet av september disputerade hon vid Chalmers och försvaret av doktorsavhandlingen var förlagt till högskolan på Gotland. Det var inte självklart att det skulle bli här, men Chalmers gav specialtillstånd eftersom ämnet var nära knutet till Gotland.

Nervöst
Nu är hon teknisk doktor i miljövetenskap, med fokus på traditionell kalkputs - den tredje i Norden med den inriktningen.
- Det var en härlig känsla, men jag var nervös innan. Jag hade en duktig opponent från Finland som gjorde ett bra jobb. Det blev en bra diskussion och betygskommittén ställde bra frågor, säger hon och ser glad ut.
Intresset för ämnet visade sig vara stort. Mellan 150 -200 personer kom för att lyssna, till stor del var det branschfolk och kollegor. I samband med disputationen ordnades forskarseminarium som knöt an till ämnet, bland annat blev det besök till några av öns kyrkor. Efteråt blev det bal på Wisby strand.
- Det har varit väldigt roligt att stödet varit så stort från branschen. Många gotländska företag har varit med i projektet, säger Kristin Balksten.

Traditionellt bruk
Mikroskop har varit en av vägarna för att studera egenskaper i gammalt kalkputs, upp till en förstoring där varje kalkkristall blir synlig för sig. Forskningen har också inneburit en stor del praktiskt arbete och under de fem åren har hantverkare hjälp till att ta fram ett 100-tal nya provytor med kalkbruk för att söka den rätta vägen. Under åren har Kristin Balksten också varit med och renoverat fasaden på kyrkorna i Norrlanda, Othem och Fardhem och på köpet har hon fått en murarutbildning efter att ha arbetat nära med kunniga murare.
- Det är inte fy skam. Det är synd att det ses som ett lågstatus yrke. Det kräver väldig kunskap för att bli bra och göra ett bra jobb, säger hon.
Många av de medeltida kalkbruken håller än i dag. Problemen i putsen har ofta uppstått efter renoveringar på 1900-talet då cement började blandas i bruket. Ofta är det sydfasaderna på kyrkorna som ständigt utsätts för starka klimatskillnader som gått hårt åt. Det är ett problem att så många tycks tro att materialet blir starkare och cement blandas i kalkbruket, så kallade kc-blandningar, effekten är den motsatta enligt henne.
- Cementens förträfflighet är djupt rotat. Det är inget fel med den, men cement måste användas i rätt sammanhang. En vanlig villfarelse är att kalkbruk är för svagt, men det handlar om att man blandar i för lite kalk. Materialet har fått ett oförtjänt dåligt rykte, förklarar hon.

"Fett" bruk bäst
Ett rent och "fett" kalkbruk som läggs på på rätt sätt här det som håller bäst. En annan viktig egenskap för kalkbruket är att det klarar att kan släppa igenom och transportera fukt. Inte minst viktigt är det för moderna trähus, här kan många husägare i dag räkna med att få problem.
- Om man har bulhus med kc-bruk kan man räkna med att ha rötskador bakom.
Nu kommer Kristin Balksten fortsätta undervisa vid högskolan på Gotland, något som hon trivts bra med under forskningsåren.
- I framtiden hoppas jag att kalk blir förstahandsvalet vid restaureringar. Det eftersom det är ett förträffligt material, snarare än att det är det historiskt korrekta. Gotland är känt för att vara duktiga på kalk. Då får vi se till att vara duktigast, säger Kristin Balksten.