Kritiken mot restaurangerna: ”Hur kan det vara låst!?”

Ett antal serveringsställen på Gotland har av Region Gotland under sommaren varnats för brister i brandskyddet. Bland annat har nödutgångar varit låsta. ”Egenkontrollen måste bli bättre”, säger Anders Buskas vid Räddningstjänsten.

Anders Buskas menar att egenkontrollen av brandskyddet ibland åsidosätts. I sommar har serveringsställen på Gotland varnats för bristande brandskydd

Anders Buskas menar att egenkontrollen av brandskyddet ibland åsidosätts. I sommar har serveringsställen på Gotland varnats för bristande brandskydd

Foto: Magnus Ihreskog

Gotland2023-09-18 06:45

Vid minst två tillfällen har det uppdagats att serveringsställen med alkoholtillstånd haft nödutgångar låsta med hänglås och för detta tilldelats en varning.

En av näringsidkarna förklarade det hela med att så måste göras för att ”folk springer ut och in där”.

Anders Buskas är brandinspektör och chef för den förebyggande verksamheten på räddningstjänsten. Han slår med kraft fast att så absolut inte får ske:

– Hur kan man låta det vara låst!? Där finns det mycket att komma tillrätta med i egenkontrollen.

undefined
Anders Buskas menar att egenkontrollen av brandskyddet ibland åsidosätts. I sommar har serveringsställen på Gotland varnats för bristande brandskydd

Under sommaren, och även andra delar av året, görs fortlöpande tillsyn av hur alkohollagen efterföljs. Ett antal serveringsställen har fått påpekande och varningar på grund av överservering och annat.

Men även brandskyddet kontrolleras alltså, vilket rapporteras till räddningstjänsten.

– Ibland är jag själv med vid inspektionerna, annars ringer jag upp efteråt eller gör ett återbesök. Det rapporteras alltid några fall per år, det handlar om försummelse, ingen vill medvetet göra fel, säger Anders Buskas.

Bland de som varnats i år har det alltså förkommit nödutgångar låsta med hänglås men också skyltar som varit ur funktion.

undefined
Serveringsställen på Gotland upptäcktes i sommar med nödutgångar låsta med hänglås. Markeringar och nödljus är bland det vanligaste som slarvas med i offentliga lokaler. Båda bilder är genrebilder.

Ofta beror det på, säger Buskas, att näringsidkarnas fokus varit på annat än säkerheten, som att få verksamheten att gå runt. 

Men sedan 2004 är fastighetsägare till bland annat restauranger, hotell, samlingslokaler och industrier skyldiga att genomföra ett systematiskt brandskyddsarbete. 

Det handlar bland annat om att se över släckutrustning, utrymningsvägar och att utbilda personal i brandsäkerhetsfrågor.

– Det är i egenkontrollen av redskap, nödljus och markeringar det brister, det glöms helt enkelt bort. Många tycker det var bättre förr när vi kom ut och gjorde så kallad brandsyn. Nu gäller till stor del eget ansvar, för om det väl händer något kan det sluta i katastrof, säger Anders Buskas.

undefined
Vid diskoteksbranden i Göteborg för 25 år sedan var en av nödutgångarna blockerad av stolar. Vid branden miste 63 personer livet och runt 200 skadades.

Och den svenska brandhistorien innehåller ett par katastrofer som skett delvis genom försummelse.

För 25 år sedan, i oktober 1998, omkom 63 personer i den anlagda diskoteksbranden i Backa i Göteborg. Där var en nödutgång blockerad av stolar.

För 45 år sedan, i juni 1978, omkom 20 personer vid en brand i Borås stadshotell där branddörrar inte hölls stängda varvid elden kunde få fritt lopp. 

undefined
Anders Buskas är chef för förebyggande verksamheten inom räddningstjänsten på Gotland. Varje år kan han notera försumligheter i brandskyddet hos ett antal näringsidkare.
Säkerhet i hemmen

MSB har i dagarna publicerad färsk statistik om brandsäkerhet i hemmen.

2010 hade 79 procent av hushållen fungerande brandvarnare, 36 procent hade brandsläckare och 4 procent brandfilt.

2022 var motsvarande siffror 90, 67 0ch 56 procent.

Målet för 2030 är 95, 80 och 70 procent.

2010 omkom 102 svenskar i bränder, 2022 omkom 76 personer, målet för 2030 är under 60.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!