För andra året i rad genomförde Skogsstyrelsen under förra året en återväxtinventering av de gotländska skogarna. Denna har nu sammanställts, och resultatet är allt annat än upplyftande för Gotland. Medeltalet för 2020 och 2021 visar nämligen att andelen godkända föryngringar endast var 61 procent, vilket placerar Gotland som sämst i landet när det gäller skoglig återväxt. Som jämförelse kan man konstatera att genomsnittet för hela landet ligger på 85 procent godkända föryngringar enligt skogsvårdslagen.
– Vi har hört i flera år av skogsnäringen på ön att det ser bedrövligt ut, men nu när det gjorts inventeringar specifikt för Gotland under två år så har vi även ett underlag som visar att vi har en oroande låg återväxt i öns skogar. 85 procent, som är snittet i resten av landet, är acceptabelt, men 61 procent är inte bra, säger Ingvar Hansson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen och viltskadesamordnare på Gotland.
Cirka 46 procent av Gotlands totala yta utgörs av skogsmark, varav 41 procent är produktiv skogsmark. När återväxtinventeringen gjorts så har man undersökt 39 "objekt", och dessa har valts ut genom lottning.
– Efter att ett område avverkats ska det ligga i hyggesvila i tre somrar innan man får plantera nytt. Under inventeringen kontrolleras "fjolårsplantorna", de som planterats efter hyggesvilan, och så kollar man hur många av plantorna som finns kvar och hur många som av olika anledningar dött.
Resultatet är alltså nedslående, och enligt Ingvar Hansson finns det flera orsaker till att plantorna inte tar sig.
– Torkan är ju en faktor som tillsammans med insekter och svampangrepp påverkar hur väl en planta etablerar sig. Även dåliga markförhållanden med mycket grus och sand kan spela in. Återväxtinventeringen pekar även på att viltbetet är en viktig förklaring till den dåliga återväxten. På Gotland är det främst rådjur och kanin som äter på plantorna, och jämfört med resten av landet har Gotland nästan dubbelt så stor andel toppskadade huvudplantor än genomsnittet för resten av landet.
Vad skapar den dåliga återväxter för konsekvenser för de gotländska skogarna?
– Dels blir det ju på sikt mindre virke att avverka, men framförallt får vi glesare och sämre skogar. Kommer man ner under lagens krav så blir det ingen bra skog, så det här är absolut ett stort problem som är en prioriterad fråga för oss. Jag skulle säga att det är ett allvarligt läge.
Ambitionen är att återväxtinventeringarna på Gotland ska bli ett årligt återkommande inslag i Skogsstyrelsens verksamhet, och förhoppningen är att de gotländska siffrorna så småningom ska börja närma sig resten av riket. Men hur ska man få bukt med den dåliga återväxten? Enligt Ingvar Hansson finns en skogsskadegrupp på ön, där han själv ingår, som kommer att diskutera hur man ska gå vidare med problemen.
– Utmaningen med torkan och klimatet är ju svår att göra något åt, men viltbetningen är ju en fråga som vi redan jobbar med. I dagsläget har vi ingen lösning, men vi får se vad vi kommer fram till och i vilken ände vi ska börja.
Ett stort ansvar för att förbättra återväxten ligger dock på markägarna, säger Ingvar Hansson.
– Som markägare måste man se till att plantera i tid, och därefter även följa upp året efter för att se om något behöver tillplanteras.