"Krypgrunder varnar vi alltid för"

Claes Johansson är en av tre på Gotland som är certifierade för att göra överlåtelsebesiktningar av hus. Beroende på marknaden gör han cirka 150-200 besiktningar per år. I regel kommer beställningarna från mäklarna.

- Jag skulle uppskatta att 80-85 procent av alla hus som säljs besiktas.
Efterfrågan har ökat på senare år och en stor del av ökningen beror på de ansvarsförsäkringspaket som mäklarna säljer till säljarna vid en fastighetsaffär. Försäkringen kräver att huset besiktas först.

Finns det ingen risk att det blir ett förtroendeproblem beroende på om du anlitas av mäklaren, säljaren, eller köparen? Att man går någons ärende?
- Nej, jag är opartisk. Uppdraget är ju att hitta saker så att det inte blir några överraskningar för den som köper huset.

Vi gör en nivå 1-besiktning, vilket innebär att bara det som syns kontrolleras. Han får inte lyfta på korkmattor eller göra några hål. Lyfta på några takpannor är ok, det skadar inte taket. Gamla skador kan bero på allt från vattenläckor och ohyra till yttre faktorer som markförhållanden. Men ska man lista de allra vanligaste problemen kommer krypgrunder på klar förstaplats och därefter tak.
- Krypgrunder varnar vi alltid för! säger Claes Johansson bestämt och förklarar att även om krypgrunden verkar helt frisk vid besiktningen så är det en riskfaktor.

De bör kontrolleras två gånger per år, förmanar, han. Men man behöver inte krypa ner i grunden, det räcker med att öppna luckan och titta ner. Doften skvallrar i ett tidigt skede om det finns fukt.

Ibland blir det reklamationer. Oavsett om han har gjort något fel eller inte så är det alltid tråkigt när folk, förklarar Claes Johansson, råkar ut för skador i hus som han själv besiktat. Men det är ytterst sällan företaget blir skadeståndsskyldigt. Vid ett tillfälle på senare tid (vad han kan påminna sig) har köparen och Anticimex fått dela på kostnaderna vid en fuktskada.
- Det vanligaste felet folk gör är att de inte läser besiktningstexterna ordentligt. Vi skriver upp i protokollet och varnar för det som kan ställa till problem i framtiden, men folk har en tendens att inte se det som inte är akuta problem.

Han förklarar att man exempelvis alltid skriver en varnande text om ett tak är gammalt (mer än 40 år) men man säger inte att taket måste bytas. Det kan börja läcka veckan efter, eller hålla 15 år till. Trots varningstexter blir många överrumplade när skador uppstår.
- När man köper gamla hus så får man ta med i beräkningen att de är gamla.

Riktigt gamla hus kommer sällan med otrevliga överraskningar. De största problemhusen är från 1930-70-talen. Fukt är vanligt och det är i tak och grund som de mesta problemen finns.

I det här huset kommer man inte ner i grunden. Istället får man leta efter missfärgningar eller sviktande golv som kan skvallra om att bjälklaget är dåligt.
- Nu är det förmodligen ingen svikt i det här golvet för att bjälkarna ligger väldigt nära marken. Det ska ganska mycket till innan det blir svikt, de kommer inte så långt, förklarar Claes.

När vi senare går runt i huset visar sig golvet mycket riktigt vara stabilt. Golvplankorna är breda och även om huset är gammalt och mycket lite renoverat är det ett gediget bygge. De visste hur man skulle bygga på den tiden.