Kryssningstrafiken ökar - utsläppen sällan renade
Kryssningstrafiken till Visby har ökat kraftigt de senaste åren.Utsläppen från skorstenarna är sällan renade från miljöfarliga ämnen.De flesta fartygen använder även sina motorer när de ligger förtöjda i hamn.
Omkring 90000 turister väntas komma till Gotland med kryssningsfartygen. Finländare, tyskar och amerikaner föredrar att ta sig till ön på detta vis, liksom italienare, spanjorer och fransmän.
En ny internationell studie visar att de globala utsläppen av koldioxider och kväveoxider från sjöfarten är dubbelt så stora som man tidigare beräknat.
Avgaserna innehåller även cancerframkallande kolväten och hälsofarliga partiklar.
I Sverige gynnas en miljövänlig sjöfart av farleds- och hamnavgifter.
-Fartyg som använder bränsle med låg svavelhalt och renar sina utsläpp med katalysator kan få rabatter på upp till 20 procent på hamnavgiften i Visby, berättar Christian Britse, ansvarig för kryssningsbesöken vid skeppsklareraren AB Carl E Ekman.
Men endast tre av kryssningsfartygen som kommer hit i år har rätt till lägre avgifter av miljöskäl. Tillsammans står de tre dock för omkring en fjärdedel av anlöpen.
Fartyg och båtar kan koppla in sig på det kommunala elnätet medan de ligger i hamn. Det gör bland annat många av last- och örlogsfartygen.
Men inte kryssningsfartygen.
-Nej, det går inte. Elnätet är underdimensionerat och det skulle kräva enorma investeringar som inte motsvarar miljövinsten, säger Lars Whalberg, hamnfogde.
För att hålla hytter, barer, pooler, kök och avloppssystem i gång på de flytande hotellen måste kryssningsfartygen i stället använda sina egna motorer.
Christian Britse anser trots det att fartygen är ett tämligen miljövänligt alternativ för den som vill besöka Gotland.
-Min bedömning är att kryssningstrafiken ändå får ses som en ganska miljövänlig turism. När passagerarna åker turer på landet använder de oftast buss medan många andra turister sitter i sina bilar.
Miljöorganisationen Greenpeace har engagerat sig mycket i riskerna med fraktfartygens transporter men mindre i passagerartrafiken.
-Rederierna jobbar relativt aktivt med det här. Ekonomiska styrmedel är bra, men vi anser att frivilliga åtaganden inte räcker hela vägen utan måste backas upp med lagstiftning, säger Tove Zetterström, system- ekolog.
Så jobbar vi med nyheter