"Kult...nej, det har jag inget emot"

Det finns ingen anledning att ringa upp Svenne Hedlund.
Inte särskilt aktuell, är i och för sig ute med en Elvis-show men kommer inte hit till ön.
Fast å andra sidan är han kult.
Och så satt jag i hans knä när jag var liten och Svenne på topp.
Och det räcker ju en bit.

Gotland2007-03-30 06:00
1965, den 23 mars, det är 42 år sen nu. Långt före Idol och Fame Factory. Hep Stars slår igenom med dunder och brak i tv-programmet Drop In.
Svenne Hedlund från Nacka vid sångmiken i Cadillac; hans långa fäktande hår, den vita polojumpern.
Efter den sändningen i svartvitt är ingenting sig likt.
Inte i hans liv.
Och kanske inte heller i Sverige, vars ungdomar i ett fingerknäpp drog igång sin egen Beatlemania.
Svenne minns. Det är goda minnen.
- Det var galna och omtumlande år, det där. Och man påminns ju om det jämt och ständigt än i dag, säger han i telefon från Sävsjö när 2sidor ringer.

Frossande popband
Dagen före intervjun har Svenne fyllt 62 år. Firandet var sparsamt.
På eftermiddagen kom han och Lotta - duon Svenne & Lotta, du vet - hem från en spelning i Göteborg och tiden blev knapp till att göra de tänkta oxruladerna i köket.
Så det blev pizzeria Milano istället, på Storgatan, just intill bliblioteket.
Vilken pizza åt du?
- Jag har två favoriter, en med tomat, ost och kronärtskocka och en med tomat, ost och salami. Så vi tog varsin och deladeså jag fick båda favoriterna, haha.

1966, Hantverksgatan 19C i Oskarshamn. Jag är fyra år. I lägenheten under vår i det gula tegelhuset intill stadsparken bor Signe och Alvar Svensson.
Alvar är förman på varvet, Signe står i fiskdisken på Domus. Och så gör hon världens godaste kroppkakor.
Jag är ofta hos Signe i köket, ibland är hennes yngsta dotter Bibi barnvakt. Vi lägger pussel och bygger med lego.
En gång är hela Hep Stars där i den lilla trean. Utanför porten står en polis och motar undan skrikande fans när landets hetaste popgäng frossar på Signes kroppkakor.
För: Signe och Alvar, som nu är borta, är Svennes faster och farbror.
Jag får sitta i Svennes knä, det har min pappa berättat. Och jag får ett kort med allas autografer som jag har kvar än i dag.

2007, telefon från Visby till Sävsjö. Vi pratar om vardagen. Svenne & Lotta - som ju alltid funnits, eller hur? - gör 50-60 spelningar om året. Färre folkparker än förr för så många parker finns ju bevars inte kvar.
Men annars samma typ av gig som alltid; klubbar, krogar, danstillställningar.
Dagen då vi bestämt intervju-tid har Svenne en fixardag på kontoret.
Vad gör du? Berätta.
- Tjadet är månadsskifte och jag har gått igenom in- och ut, gör en del bokföring, håller kontakt med bokaredet är mycket administrativt, vi gör det mesta själva, det är skönt att ha överblick.
Svenne har kontoret i nedervåningen på villan i Sävsjö, mitt i Småland, där de bott sedan 1973. I Sävsjö bor 5000 människor och är utöver Hedlunds mest känd för Sävsjö-släpet och bandystjärnan Jonas Claesson.

Granna tjejer i Sävsjö
De förälskade sig i trakten av en slump, i samband med en spelning, och köpte strax en villa där.
- Vi trivs. Inte så många premiärfester, kanske...men det ligger centralt och bra till i södra Sverige.
Jag växte upp i Vetlanda och i gymnasiet kom de snyggaste tjejerna just från Sävsjö, jag var ihop med två av dem, förresten. Hur är tjejerna där i dag?
- Jo, dude är grannade är nog grannare i dag än när jag flyttade ner faktiskt, haha, jo, det tycker jag nog.
Vänder sig folk om efter dig på stan, inte för att du är snygg kanske, men för att du är Svenne?
- När det händer är det nyinflyttade eller folk på besök, annars säger man ju "tjenare" till de flesta. Det var annat i början, när vi just flyttat hit, då gick det sight seeing-turer vid huset, hundratals bilar

Svenne Hedlunds varumärke som artist är frisyren, inte tu tal om annat. Den har sett likadan ut jämt; halvlångt och svart hår.
Han har en stor beundrare i Robert Wells, som i intervjuer berättat att han bär sin långa man som en slags hyllning till Hep Stars-legendaren.
Behöver du tala om hur du vill ha det när du går till frisören?
- Nej, haha, jag har gått hos samma frisör, i Vetlanda faktiskt, i 15 år ochnej, jag skulle kunna somna där utan att det blev några problem.
Har du polotröjorna kvar, ditt andra varumärke?
- Kvar och kvar, de slits jumen jag använder fortfarande polojag trivs i det, det var inte bara nån grej vi körde med Hep Stars.
Har du den där vita afghanpälsen kvar, då, som jag såg dig med i ICA-Hallen i Vetlanda 1975?
- Va?
Ja? Jag var 13 och och det var jättestort att se kändisar och du och Lotta kom in och
- ...hade jag en afghanpälsnäe? Men jag hade en ljusblå i mocka, den var det nog lite päls på och huva och sånt, det kan ha varit denden köpte jag i Norge ochnej, den blev förstörd, jag bar ett bilbatteri och fick syra på den så...den finns inte kvar.

Oskarshamn 1966. Hep Stars, som har en sen föreställning i parken, är hos Signe och Alvar och äter kroppkakor.
Drygt 40 år senare ringer jag - en för Svenne helt okänd journalist - upp för en intervju och han säger "visst" och "okej".
Efter ett tag berättar jag om min relation till hans faster och farbror, till hans kusiner och att jag faktiskt var där också, om än bara som liten grabb.
Svenne blir först helt tyst.
- Är det sant? säger han sen.

Ungdomens musik
Och så börjar han berätta. Det har naturligtvis inget i den här tidningen att göra, men kommer med i alla fall. För i nån mening ger det ändå en bild av en alldeles vanlig människa bakom kändis-rollen.
Han berättar hur även han minns Signes kroppkakor, om yngre kusinen Bibi, min barnvakt, och om äldre kusinen Siv.
- Hon hade grammofon och en massa skivorSiw Malmkvist, minns jag, Jazzbacillen. Jag tyckte om att komma ditoch med bandet ...faster hade sagt åt oss att "vill ni ha kroppkakor får ni ringa nån dag i förväg" och det gjorde vi. Och vi var där flera gånger.
Än i dag finns ett fungerande Hep Stars som dyker upp på nostalgiaftnar runt om i Sverige.
Dock med något mer återhållsamt utspel än förr.
- Vi hade ju en, ska vi säga, rätt rörlig scenshowhoppade på högtalarna, rörde oss över huvud taget väldigt mycketmen man börjar ju bli lite äldre
Jag berättar under 45 minutersintervjun att jag då och då, när jag vill bli lite partyglad, lägger på en greatest-cd med Svenne & Lotta.
Och jag skriver det även här i texten, väl medveten om att jag riskerar att bli skrattad åt av självutnämnda smakpoliser.
So what?
Den där boomerangen - Bang-a-boomerang från melodifestivalen 1975 - är en stämningshöjare i min värld. Liksom Sandy, liskom Dance.
När du vill bli lite upplivad, vad lyssnar du på?
- Det blir nog min ungdoms musik, det är ju såElvis, Cliff, Bobby Vee , Rick Nelson, såna grejer.
Du, har du tänkt på alla par ni måste ha spelat ihop genom åren?
-ja, det kan tänkasdet är säkert en del som blivit ihop till våra låtar.
Vilken är er låt, din och Lottas?
- Strangers In The Nightdet var nog mycket så när vi träffades, främlingar i nattendu då? Har du nån?
Jag vet inte, kanske nån Tom Waitsmen berätta nu, det här var före min tid: vilka var bäst, Hep Stars, Tages, Shanes eller kanske några andra?
- Det handlade väl inte om att vara bäst, egentligenmer att vara ballast, ha de fräckaste låtarna, den fräckaste showenHep Stars var väl inte det kvalitativt bästa, det vill jag inte påståvi var nog rätt olika band.
Kompisar eller konkurrenter?
- Vi var konkurrenter, visst var vi det. Rivaler. Men nunu är vi riktigt bra polare och har kul när vi ses.

Kult känns bra
Det finns en framtid också, inte bara nostalgi och gamla lagrar.
Svenne Hedlund har en Elvis-show på gång. Ska ut på vägarna med Elvis gamle gitarrist James Burton och skånska Cadillac Band.
- Jag håller på och pluggar texter och märker att det sätter sig inte lika bra som när man var 20, vad det nu kan bero på

Intervjun går mot slutet, måste ta upp det där med kult. För visst är han kult, Svenne och hans Lotta, som han varit gift med i 40 år.
En perfekt lördagsmorgon, hur är den i ert liv?
- Det var en fråga...den har jag aldrig fått förr...ofta packar vi då. Antingen ska vi i väg från nåt hotell, eller ska vi
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om