Kulturarvsbrotten kartläggs
Gotland står i centrum när Brottsförebyggande rådet nu kartlägger plundring av skattplatser i marken.
Foto:
- På Gotland finns så mycket erfarenhet, kunskap och material, säger Linda Källman på Brå. Därför gör vi de flesta intervjuerna på Gotland.
Det är Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd som givit Brå i uppdrag att göra en översyn av brotten mot fornminneslagen.
- Vi har börjat med en mindre studie, kallad Brott under ytan, där vi tittar på plundringar av skattplatser, stölder av kulturarvsföremål och skadegörelse på fornlämningar. Den kommer sedan att ingå i en större kartläggning där vi även tittar på stölder ur kyrkor och museer samt illegal handel med gamla föremål som skyddas av fornminneslagen, berättar Linda Källman.
Gotland är det län som haft störst problem med skattplundrare, ett brott som det är svårt att ställa någon till ansvar för eftersom det ofta sker nattetid ute på åkrar. Och även om man hittar föremål, till exempel till försäljning på internet, som experter med säkerhet kommer ifrån Gotland så är det ändå svårt att komma så långt som till ett åtal eller en fällande dom.
Möjligt och omöjligt
- Även om man kan spåra de personer som säljer föremålen så är kruxet att kunna bevisa var just de mynten, ringarna eller pilspetsarna kommer ifrån. Vi behöver ha en brottsplats och det gör att skattplundrare i princip måste tas på bar gärning för att kunna fällas för brottet. De som säljer dessa föremål har ju ofta alla möjliga och omöjliga förklaringar till att de har de sakerna i sin ägo, säger Ulf Bogren, polisen på Gotland. Det kan vara ett arv från farfars farfar, sådant som inte vi kan kontrollera.
Linda Källman och de övriga som arbetar med att kartläggningen har bland annat gjort en enkät som skickats ut till länsstyrelser, länsmuseer, skogsvårdsstyrelser och dem som arbetar med Riksantikvarieämbetets undersökningar.
- Vi har bland annat frågat hur många misstänkta brott de känner till, hur många anmälningar de gjort och vad de tror att det är för personer som gjort brotten. Frågorna gäller perioden 2001-2005. Vi har också tittat på de domar som finns på det här området. Och de är inte så många, trots att vi gått tillbaka ända till 1973.
Stort mörkertal
En hel del intervjuer ingår också i arbetet.
- De var här före jul, berättar Majvor Östergren, länsstyrelsen. Då träffade de mig och min kollega, men även marinarkeolog Göran Ankarlilja, polis och åklagare. Och de kommer tillbaka i februari.
Majvor Östergren är glad över att det händer något när det gäller brott mot fornminneslagen och skadegörelse av fornlämningar, bland annat i samband med skogsarbete.
- Det är bra att de försöker skaffa sig en bild av detta. Men de är också medvetna om att det finns ett mycket stort mörkertal. Plundringar, stölder och skadegörelse som aldrig upptäcks eller anmäls.
- Det här är ett svårt område, säger Linda Källman. Men syftet med vårt arbete är att försöka hitta vägar och metoder att bättre förebygga och bekämpa de här brotten.
Internationell presentation
I början av mars kommer Brott under ytan att presenteras vid en internationell konferens där UD och Riksantikvarieämbetet finns bland arrangörerna. Den större och mer omfattande studien räknar Linda Källman med att man behöver hela året för att arbeta med.
- Den första kartläggningen av kulturarvsbrott presenterades för ett år sedan och gjordes i samarbete med Danmark, Norge och Finland.
Så jobbar vi med nyheter