Kulturskolan förändras från frivillig verksamhet till obligatoriskt ämne

Barn- och utbildningsnämndens ordförande har slaktat kulturskolans målbeskrivning från 1999. Kulturskolan anses inte ha uppfyllt målen. Nu hotas hela den verksamhet som har byggts upp, säger bekymrade lärare vid kulturskolan.
Sommaren 1999, efter politiskt beslut, övergick Gotlands kommunala musik- och dansskola till att bli kulturskolan på Gotland. Avsikten var att bredda verksamheten med genomförande i takt med de ekonomiska ramarna.
Kulturskolan har drabbats av ekonomiska nedskärningar vilket lett till att elevavgifterna har höjts, flera lärare har fått sluta, färre elever har kunnat tas emot och kön till kulturskolan har vuxit. Nu vänds detta emot vår verksamhet, förklarar lärarna.
<span class=MR>Nya direktiv i höst</span>
Kulturskolans verksamhet är en frivillig och med ett sparbeting på ytterligare 30 miljoner på tre år ser barn och utbildningsnämnden över möjliga besparingar. Med en budget på cirka sjumiljoner står kulturskolan i fokus för översyn av inriktning, volym och driftform.
Ingenting är ännu bestämt om kulturskolans nya inriktning. Bun kommer att ange direktiven till hösten, och sedan är tanken att kulturskolans medarbetare själva ska arbeta fram förslag på verksamheten, säger kulturskolans chef Winni Löfqvist.
Hon framhåller att förändringen av kulturskolans inriktning kräver tid, minst ett år, för att finna former och lösa problem i med ny verksamhet. Att exempelvis kulturskolans lärare ska ut i grundskolans som klasslärare är exempelvis inte aktuellt.
Klart är dock att barn- och utbildningsnämnden och dess ordförande begär mer kultur för pengarna, och då räknat i antalet barn, jämfört med den kultur som nu förmedlas via kulturskolan. Pengar finns också att spara med andra former för kulturskolans inriktning och drift.
Tanken finns att föra in mer kultur i skolan och att de barn som nu inte gör ett aktivt val att frivilligt delta i kulturskolans verksamhet ska få chansen. Det är möjligt om kulturskolan organiseras under grundskolans verksamhet.
Att föra över undervisningen och lärarna i dagens frivilliga kulturskola till den obligatoriska grundskolan gör det också möjligt att få tillgång till de så kallade "Wärnersson-pengarna", ett riktat statsbidrag för ökad personaltäthet.
Men ska kulturskolan in mer i grundskolan innebär det gruppundervisning för alla elever och då minskar möjligheten till individuell undervisning. Dessutom berör det kulturskolans lärare som dels måste ha kraft och vilja till förändringen, dels kräver utbildning av för tjänster som kulturpedagoger med gruppundervisning i grundskolan.
I dag har kulturskolan 24 heltidstjänster, och med många tim- och deltidsanställda gör det ett 40-tal lärare. Flera av dem är tveksamma till den tänkta förändringen av kulturskolans inriktning.
Kulturskolan bygger på frivillighet med både enskild undervisning och undervisning i ensembler. Kulturskolan är en institution och en kulturgärning och att ta bort den är ett hot mot demokratin. Visst ska det finnas bredd, men vi måste också ta tillvara spetsarna och det blir inte möjligt om kulturskolan går upp i grundskolan, menar lärarna.
Nu tas kulturskolan i anspråk på gymnasiet och i friskolorna, men bara i några kommunala grundskolor på ön. Tidigare, och med fler lärare anställda, har kulturskolan bedrivit undervisning i olika former inom skolan, bland annat med klassorkestrar och Musse Combo.
Med snävare ekonomiska ramar och färre lärare står i dagsläget 650 barn står i kö för en plats på kulturskolan. Till hösten väntar intagningsstopp och för att komma in som ny måste någon tidigare elev sluta.
Nu har barn- och utbildningsnämndens ordförande informerat oss om läget och vi har ställts inför faktum att kulturskolan ska omorganiseras. Med fler lärare skulle fler elever kunna beredas plats hos oss, men i stället väljer man alternativ som gör att privatundervisning blir den enda möjligheten för elever som vill ha enskild undervisning. Det är djupt odemokratiskt, säger kulturskolans kritiska lärare.

<span class=MR>Från Specksrum till Säve</span>
Kulturskolan på Gotland har nyligen firat 25-årsjubileum i lokalerna vid Specksrum. De första musikskolorna på Gotland startade redan på 1940-talet, då bland annat i Slite och i Visby.
I samband med kommunaliseringen i början av 1970-talet togs ett samlat grepp på musikskolan som flyttade till de nuvarande lokalerna i den gamla flickskolan på Mellangatan 45 i Visby.
Rektor då var Lennart Norberg och han efterträddes 1998 av Winni Löfqvist. Därefter har verksamheten, inriktad på instrumentalundervisning enskilt och i ensembler, breddats med dans, musikal, akrobatik och kör.
Med tidsperspektivet 2005 är en flytt på gång för kulturskolan från de nuvarande lokalerna. Rustas F-huset på Säve i stället för att rivas, kan kulturskolan flytta in där tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande var inte anträffbar under tisdagen för kommentar om kulturskolans på Gotland framtid. Ärendet har sedan tidigare funnits på dagordning som en av nio alternativ till besparingsåtgärder om ytterligare 30 miljoner på tre år ska gälla för nämnden.