Kunskapen fanns tidigt men man gjorde ingenting
De som var med då visste och teg. Tidningarna rapporterade, men läsarna tog inte till sig informationen. Varför ville eller vågade man inte se sanningen om förintelsen? Visst visste vi. Men vi gjorde inget, sammanfattade chefredaktör Rolf K Nilsson. Tigandet är inget svar, sade Bosse Schön. Och faktum är att Gotland har fostrat några av de svenska nazistledarna, noterade Mickael Lundgren.
Vi visste visst vad som hände. De svenska tidningarna rapporterade om vad som skedde i kriget. Informationen fanns före, under och efter Förintelsen, konstaterar chefredaktör Rolf K Nilsson.
Med snabba tillbakablickar och referenser till tidningsartiklar, nyhetsnotiser och ledarstick pekar han på rapporteringen från 1930-tal och framåt i svensk press. Insiktsfullt formulerar frågan som borde ställas:
Hur kunde man veta och inget göra? den förintelse som var på 1940-talet startade redan på 1930-talet. Kunskapen fanns i Sverige om vad som hände. Varför var upprördheten inte större bland svenskarna?
Mickael Lundgren har ägnat många år åt att kartlägga nazismen på Gotland. Hans studier visar på en fascistisk tradition grundad på ön redan i slutet av 1920-talet.
Nazismens historia på Gotland visar på att ön har fostrat några av de svenska nazistiska ledarna. Trots splittring i de nazistiska leden fanns nazistiska fästen i många av öns socknar. Nazismen var framgångsrik på ön och räknat i röster ett av landets starkaste.
Mickael Lundgren kopplar gotlänningarnas nazistiska sympatier med ryssrädsla, en skräck, en förklaring i kombination med många bondeförbundare på ön.
Bosse Schön pekar på ideologiskt starka personer som samlande kraft. På Gotland fanns flera sådana verksamma som ideologiska motorer. Liknande fanns exempelvis i Skövde.
Han berättar om de svenska nazisternas tankar på att utplåna Sveriges judar och planerna på att bygga koncentrationsläger inte bara i Sjöbo utan också på Stora Karlsö. Vad gäller ett koncentrationsläger på Storön hänvisar han till Pelle Sollermans memoarer.
Pelle Sollerman blev uppsökt av "Ägg-Pelle" som krävde att han skulle sluta skriva strunt, annars skulle han sättas på koncentrationsläger på Stora Karlsö.
<span class=MR>Uppsatstävling</span>
Vad kan vi lära av historien och hur kan vi motverka våld, rasism och främlingsfientlighet?
Ämnet är fokus för en uppsatstävling utlyst av Emerichfonden, Fonden mot våld för medmänsklighet. Tävlande är landets alla gymnasieelever. Prisutdelningen sker på Fryshuset i Stockholm den 15 maj. Första pris är 25 000 kronor, andra pris 15 000 och tredjepris 5000 kronor
Så jobbar vi med nyheter