Kustbevakningens uppgifter växer
De länder som anslutit sig till schengensamarbetet är skyldiga att skärpa sina yttre gränskontroller.Uppgiften är bara en av många som kustbevakningen har att sköta.Det är så många regelverk att hålla i huvudet samtidigt, säger Kalle Schroeder, kustbevakare.
Under några dagar kraftsamlar de båda myndigheterna sina resurser på Gotland för att titta närmare på fritidsbåtarna runt ön. Sedan mars 2001 ingår Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna i schengensamarbetet. Tanken är att skapa en fri rörlighet för medborgarna i EU-länderna samtidigt som gränskontrollen mot de stater som står utanför skärpts.
<span class='mr'>Större ansvar</span>
När tullen lämnade Gotland lämpades en större del av ansvaret över på kustbevakningen och polisen. Myndigheternas enheter på ön står fortfarande för kontrollen av EU:s östra gräns eftersom de 10 länder som togs upp i unionen i våras ännu inte är mogna att träda in i schengensamarbetet.
De båtar som via de gotländska farvattnen vill passera in eller ut i schengenområdet tvingas gå via gränsövergångarna Slite eller Visby. Gör man inte det finns risken att bli bötfälld.
Trots att Sverige deltar aktivt i samarbetet sedan mer än tre år är kunskapen om detta är inte särskilt utbredd bland båtägarna. Det konstaterar Hans Lundblad, befälhavare på kustbevakningens båt 302.
Det har inte gått in hos allmänheten, många lägger i alla fall till i andra hamnar på Gotland. Men man får ha mjuka vantar i början. Har man bestämt att vi ska vara med i EU och schengen får man ta nackdelarna med.
Det är ingen lätt uppgift att avgöra om båtägarna talar sanning eller ljuger på kustbevakningens frågor om vilket land de närmast seglat från. Personalen tvingas ofta göra sina bedömningar på de upplysningar båtfolket lämnar och vilket intryck de och båten ger.
De svenska myndigheterna är också intresserade av att få en uppfattning om hur människor från länder utanför schengen rör sig inom EU. Ett exempel är de hundratusentals statslösa ryssar som bor i främst Estland och Lettland.
Regelverket för schengensamarbetet upplever Hans Lundblad som svårtolkat.
Ombord på den snabbgående kustbevakningbåten finns små överfyllda bokhyllor med regelsamlingar, handböcker för fiskerikontroller och schengenregler.
<span class='mr'>Ansvarsområden</span>
När han får frågan om vilka ansvarsområden kustbevakningen har tvingas han läsa innantill från en lång lista. Här finns nykterhetskontroller, tillsyn av fågelskyddsområden, kontroller av fartygs last, besättning och passagerare, miljöövervakning, kontroll av fisket, bekämpning av kriminalitet och mycket annat.
Jag började som tullare 1968 i Stockholms skärgård. Det var mycket lättare förr, då kontrollerade vi fisket, territorialgränsen och den ekonomiska gränsen, säger Hans Lundblad.
Det finns många rykten om smuggling av illegala varor kring Gotlands kuster. Befälhavaren är tveksam till att så skulle vara fallet.
Jag är övertygad om att det skedde för 10-15 år sedan. Men nu... När man riskfritt kan transportera tio ton i en kontainer över Öresundsbron, varför ska man då hålla på med småbåtar? Skulle jag smuggla valde jag inte den här vägen, säger han.
Polisen och kustbevakningen samarbetar med den militära enheten på sjöcentralen i Visby. Här har man med hjälp av radar uppsikt på fartygsrörelserna runt ön.
Mindre båtar är svåra att upptäcka på skärmarna. Vill man smuggla skulle det vara fullt möjligt, konstaterar Niclas Gylered, sjöbevakningsledare.
Så jobbar vi med nyheter