Kvinnohistoria i broderiform

Evy Ernstsson i Roma samlar kvinnohistoria i broderiform. Nyligen fick hon ta över en unik samling förlagor efter en handarbetslärarinna som undervisade barnhemsbarn vid Fridhem.

Gotland2007-05-19 06:00
Sigrid Ringvall från Tingstäde föddes under tidigt 1890-tal och undervisade under sin livstid barnen på barnhemmet vid Fridhem. Efter sig lämnade hon en stor samling förlagor till broderier. Samlingen, tecknad på sköra smörpapper, räddades från att bli bränd och skänktes till Evy Ernstsson efter att hon i radion efterlyst gamla broderier.
- Det är viktigt att ta tillvara de gamla broderierna, så de inte försvinner, säger Evy Ernstsson.
Evy Ernstsson samlar på gamla broderier och förlagor. Sammanlagt har hon 500 gamla broderade gardiner och dukar, till det kommer fler än tusen gamla förlagor ritade på papper.
- Det finns inte något arbete som är det andra likt, säger Evy Ernstsson.
Intresset för broderi har hon haft sedan barnsben och handarbetena hon har kommer från hela Sverige.
Samlingarna har växt fram när hon letat runt på marknader, när hon annonserat efter mönster och genom kontakter hon fått i handarbetsaffären hon drivit i Dalarna. Ett exempel på det är en gardin i jugendstil från 1930-1940-talet som hon räddade.
- Ägaren ville sälja gardinen och kom till mig för att få tvättråd. Jag avrådde och fick köpa den, säger Evy Ernstsson.

Dåligt dokumenterat
En del av broderierna är mer än hundra år och mycket sköra. Många gånger ses inte värdet i de gamla broderierna. De hanteras fel, och allt för mycket slängs eller kastas bort, anser Evy Ernstsson.
Hon visar en gotländsk gardin som hängt i en gård i Eksta, den är sydd med silkestråd och färgerna är välbevarade.
- Förr hade de rullgardiner de drog ner när de inte var i salen, det räddade gardinerna från solen, säger Evy Ernstsson.
Ofta broderade barnen när föräldrarna var ute och jobbade på gården. Vindruvsklasar är typiskt för 1800-talet, och det är även vitbroderier och hålsöm. Det var ofta materialet som visade om familjen var välställd, men ett knep för mindre välställda var att dryga ut silketråden med ullgarn. När någon skänker eller säljer broderier till Evy Ernstsson, försöker hon att få så mycket historia som möjligt med på köpet. En del historia om gamla broderier finns att läsa i böcker, men genomgående är för lite av traditionen dokumenterad anser Evy Ernstsson.
- Ofta ses det som förspilld kvinnokraft och jag vill höja värdet, säger Evy Ernstsson.
Nu har hon flyttat hem till Gotland igen och planer finns att öppna ett museum, kanske redan nästa sommar, för kunna visa alla textiler. Än så länge finns de samlade i den egna handarbetsaffären i Roma.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om