Kvinnojouren räcker inte till

Kvinnojouren Amanda på Gotland finns sedan i november 1984 för att hjälpa utsatta kvinnor. 16 personer arbetar ideellt med att finnas till hands för kvinnor som vill undkomma våldsamma män. I dagsläget kan man erbjuda så kallat skyddat boende i en fyra-rumslägenhet, för max två kvinnor med barn åt gången, men har ansökt hos länsstyrelsen om ekonomisk hjälp för en lägenhet till.
Enligt ordförande Ewa Gomander kan de inte ta emot alla som söker skydd hos kvinnojouren utan hänvisar ibland till socialförvaltningens grupp för utsatta kvinnor.
Andra instanser som jouren samarbetar med är till exempel polisen, kvinnokliniken på Visby lasarett och psykets öppenvårdsenhet. På dessa platser finns aktuella telefonlistor till de som arbetar på kvinnojouren. Och man har sökt projektpengar till handledning en gång i månaden och till en barnpsykolog, vilken dock saknas för tillfället.

Akut tillflykt
Det skyddade boendet är tänkt som en akut tillflykt i ungefär två veckor tills kvinnan kunnat ordna ett eget boende. Ibland kan det ta längre tid. Om hon sen vill kan hon ha fortsatt kontakt med och hjälp av kvinnojouren.
Förutom det fysiska skyddet erbjuder jouren psykiskt stöd och information om hur det går till att polisanmäla och vad som händer sen. Personer från jouren kan också följa med kvinnan till de olika instanserna som kopplas in för att hjälpa henne.
- Vi talar om att det är bra att anmäla brottet, och det verkar som att fler vågar göra det nu än tidigare, att de känner sig lite tryggare. Kanske tack vare den uppmärksamhet som ändå varit kring mäns våld mot kvinnor under senare år, tror Ewa Gomander.
Ändå finns det några år gamla siffror från bland annat Brottsförebyggande rådet som visar att uppemot fyra till fem gånger fler kvinnor utsätts för våld än vad som anmäls. För fyra år sedan visade en kartläggning som gjordes av länsstyrelsen, kallad På heder och samvete, kartläggning om mäns våld mot kvinnor på Gotland, att mer än var tionde kvinna på ön utsattes för våld. Och trenden sedan dess är ökande.
Nya ansikten har sökt sig till kvinnojouren i år. Men det händer också att kvinnor som valt att återvända hem för att testa om det blivit någon förbättring återkommer efter ett tag.

300 samtal
Omkring 300 telefonsamtal tar jouren emot varje år. Det kan förutom akut skydd också vara från kvinnor som behöver rådgivning i exempelvis vårdnadsfrågor eller andra juridiska spörsmål. Eller kvinnor som fått skydd privat och behöver hjälp med att gå vidare.
Den har också samarbete med andra kvinnojourer i landet. Det kan yttra sig i att kvinnor från fastlandet kommer hit för att gömma sig undan en våldsam man. Det är dock inte så ofta som en kvinna från ön flyr härifrån med barnen, närheten till det sociala nätverket, skolan och liknande är viktig.
Under hösten pågår en studiecirkel med syfte att värva fler att arbeta vid kvinnojouren.

Kvinnojouren räcker inte till

Det är kö till kvinnojourens skyddade boende för utsatta kvinnor. Sedan i april har det varit fullt och man har nu sökt pengar till ytterligare en lägenhet.- Vi har haft hemskt mycket sedan i april, säger ordförande Ewa Gomander.