Kvinnoprästmotståndare i fokus under livlig debatt

Den tändande gnistan kan man väl kalla den insändare som kyrkonämnden i Burs pastorat genom Agneta Berg, Stånga, skrivit.
Det finns medarbetare som tagit illa vid sig, konstaterade Inger Harlevi.
Hon tyckte i och för sig att det är bra att det finns ett intresse för domkyrkoförsamlingens verksamhet, men allt som sägs vilar inte på saklig grund.
I sin insändare pläderade Agnet Berg för Johan Unger som "landsbygdens kandidat" i biskopsvalet. I det sammanhanget gjorde skribenten en beskrivning av domkyrkoförsamlingen som man väckt reaktioner.
Agneta Berg "anklagar" Visby-församlingen för att ha högkyrkliga prästers som "omhuldar en gudstjänst med ett rikt ceremoniel från katolska kyrkan och täta mässor med nattvard".
Kvinnoprästmotsåndare
Berg påstod också att det finns flera ivriga motståndare till kvinnliga präster i församlingen.
Hon spann vidare på den tråden vid gårdagens möte genom att fråga varför det vid den nyss avslutade mässan fanns en kvinnlig diakon som biträde men inte en kvinnlig präst.
Domprosten Ove Lundin redogjorde för läget när det gäller inställningen till kvinnliga präster. Eller rättare sagt det faktum att det finns ett kvinnoprästmotstånd.
Då handlar det inte om domkyrkoförsamlingen. Då handlar det om mig, Ove Lundin, sa Ove Lundin.
Han berättade att han redan då han prästvigdes för 37 år sedan hade deklarerat sin uppfattning i kvinnoprästfrågan, det vill säga att han är motståndare till kvinnliga präster. Han har genom åren inte ändrat åsikt. Det var alltså väl känt att han var mot kvinnliga präster när han av regeringen utnämndes till domprost för tio år sen..
Men min ambition har hela tiden varit att hantera kvinnliga präster på ett korrekt och rättvist sätt, sa Ove Lundin.
Kyrkorådet respekterar
Av de sju prästerna i domkyrkoförsamlingen är två kvinnor, men de tjänstgör inte i domkyrkan utan i Visborsgskyrkan och Sjukhuskyrkan.
Ove Lundin framhöll att han inte blivit tillsagd att sluta på grund av sin övertygelse i ämbetsfrågan och att han därför jobbar vidare. Inger Harlevi intygade att kyrkorådet anser att domprosten är en duktig chef och att kvinnorna inte känner sig åsidosatta. Inställningen är att man skall respektera att det finns olika uppfattningar. De församlade fick också via en av de kvinnliga prästerna hälsningen genom Inger Harlevi att arbetet fungerar bra.
En diskussion blev det också om gudtjänststilar där Agneta Berg menar att gudstjänsterna i domkyrkan är alltför högtidliga och har vissa inslag som känns främmande med dragning åt det katolska.
Wera Svensson fyllde på och undrade om man inte kunde ha olika former av gudstjänster.
Svaren blev att det redan finns många olika typer av gudstjänster. Detta beror på att man har flera olika gudstjänstlokaler med olika karaktär. Domkyrkans interiör inbjuder till processione, något som inte är så aktuellt i S:t Mikaels kapell exempelvis.
Utträde ur församlingen
Varför är det så att det är störst andel medlemmar som begär utträde ur Domkyrkoförsamlingen. Kan det vara så att det är folk som inte känner sig hemma som går ur ?Prästen Martin Eriksson har fördjupat sig i ansökningarna om utträde en företeelse som kyrkorådet för övrigt ser mycket allvarligt på.
Han har kommit fram till att den överskuggande orsaken är ekonomin. När det står på skattsedeln hur mycket man betalar till kyrkan så leder detta till att en del av de personer som aldrig har någon kontakt med kyrkan väljer att hoppa av. Men det finns också de som är kyrkliga, men som ändå av ekonomiska skäl begär sitt utträde.
Ekonomisk nöd
Det framkom för övrigt vid genomgången att man inom församlingen genom diakonernas verksamhet exempelvis är väl medveten om att det finns folk som tvingas leva mycket snålt.
Det är ett väldans klassamhälle, sa Ove Lundin och påminde om att man har raljerat om att det funnits fonder "för fattiga barns beklädnad inför julen".
Faktum är- enligt domprosten - att många barn skulle ha tvingats gå i sina sommarsandaler mitt i vintern om inte församlingen trätt in med hjälp.
Det var många som han med att göra inlägg i diskussionen och bland åsiker och redogörelser kom det fram ett par nyheter.
Den ena är att man snart kommer att återuppta verksamheten med söndagsskola. Då skall det ske med hjälp av frivilliga krafter.
Söndagsskoltanten skall återuppstå, sa Inger Harlevi.
En annan företeelse som skall återuppstå är församlingbladet. Det är en uppgift för informatören Helena Kedja.