Kyld mat ingen succé
Genom att skicka kyld mat från ett par storkök vill kommunen rationalisera sin mathållning. Men i Sundsvall och Västerås fungerade systemet dåligt.
Behov. I skåpet finns mat för alla behov, och Gråbokocken Janne ser till att barnen får vad de behöver.
Foto: Rolf Jönsson
I stora drag handlar ett förslag om att rusta upp ett antal kök spridda över ön, där maten tillagas på plats. Alternativt vill man satsa på ett så kallat koka-kylsystem, där matlagningen koncentreras till ett par produktionskök. Maten körs sen kyld till resten av ön.
I Sundsvalls kommun har koka-kylmodellen provats inom äldreomsorgen. Men man klarade inte av att hålla temperaturerna och har övergivit systemet för att utreda var för felet låg. Ett något annorlunda förfarande används i skolorna, kallat kyld skolmat. När maten tillagats kyls den inom fyra timmar och levereras dagen därpå.
Inte billigare
Kostekonom Ingrid Nilsson menar att detta fungerar bra och att arbetssituationen blivit mindre stressig, men totalkostnaden har inte minskat.
I Sundsvallskommunens egen slutrapport om övergången från varm till kyld skolmat framgår att många upplever att maten ser bättre ut och smakar godare än den varmhållna. Däremot menar personalen i mottagningsköken att arbetsbelastningen har ökat, liksom personalbehovet. Transporturerna har blivit färre, men energiförbrukningen har ökat.
I Västerås har man gått från att servera kyld och uppvärmd mat till att skolorna lagar maten själva.
"Kyld mat bäst"
Gotlands kommuns utredning presenterar en investeringskostnad för förslaget om varm mat på 86 miljoner kronor, medan koka-kylförslaget skulle landa på 62 miljoner kronor.
Hur det skulle vara om alla enheter lagade sin egen mat för att ätas direkt, så som på Gråboskolan (se artikeln bredvid), framgår inte av utredningen.
Ansvarig för kommunens måltidsförsörjning är Freddy Sirland. GA har inte kunnat nå honom för en kommentar, men i diskussionsinbjudan "Dialog mat och måltid" säger han; "Om man ser rationellt på problemet anser vi att kyldmatsystemet är den bästa lösningen".
Redovisning
Exakt vad som ryms i de ekonomiska beräkningarna har konsumentföreningen Medvetna matval i en skrivelse till kommunen bett att få en utförligare redovisning om.
Investeringskostnader, personal, utbildning, transporter, drift, bränsle, sopor, etcetera finns i båda förslagen, men konsumentföreningen har som remissinstans inte fått tillräckliga uppgifter för att kunna jämföra de två föreslagna modellerna.
Diskussionskvällarna blir den 20 april på Solbergaskolan, den 28 april på Sliteteatern och den 29 april på Hemsegården.
Behov. I skåpet finns mat för alla behov, och Gråbokocken Janne ser till att barnen får vad de behöver.
Så jobbar vi med nyheter