Målet med forskningsprojektet är att kartlägga Magnus Ladulås DNA, så långt det är möjligt utifrån de prover som nu tas på de ben som ligger i det ena kopparskrinet i graven.
- Där finns hans kranium, lårben och skenben bland annat. Men många ben fattas. De har försvunnit vid tidigare undersökningar. Ben togs ofta som reliker förr, berättar Sabine Sten.
Familjegrav
I projektgruppen ingår representanter för bland annat Stockholms medeltidsmuseum och Västergötlands museum.
Magnus "Ladulås" Birgersson dog 1290 och i graven i Riddarholmskyrkan ligger dessutom fyra andra män och två kvinnor.
- Man tror att dessa personer är hans hustru drottning Helvig av Holstein, deras dotter Rikissa, Magnus bror Valdemar, Magnus sonson Magnus Birgersson samt tre ytterligare ättlingar till Valdemar, berättar Sabine Sten.
Birger Jarl
Genom DNA från de olika personerna hoppas man kunna kartlägga släktbanden och även ge annan information om ögonfärg, hårfärg, sjukdomar och leverne.
- Proverna ska jämföras dels mellan personerna i graven, dels med DNA-prover från Birger Jarls grav i Varnhem som öppnades 2002. Birger Jarl var far till Magnus Ladulås, i hans grav låg också brodern Erik.
Magnus Ladulås var inte populär på Gotland, berättar Nils Blomkvist, professor i historia.
- Petrus de Dacia var livrädd och flydde från Gotland när Magnus Ladulås under ett inbördeskrig grep in och bestämde sig för att integrera Gotland med Sverige, berättar han.
Petrus de Dacia var en dominikanbroder som brukar räknas som Sveriges förste författare, trots att han i själva verket skrev på latin och inte svenska.
Forskningsprojekt
Vid Högskolan på Gotland pågår ett annat forskningsprojekt där man undersöker ben från 300 medeltida personer som levt på Gotland, i Sigtuna, Varnhem och Skara.
Det handlar om vad sjukvården i dag kan lära av gamla skelett och vad osteologer och arkeologer kan lära av hälsotillståndet hos dagens människor, genom att studera benskörhet och ledförändringar.
- Det blir spännande att jämföra DNA från 300 "vanliga" människor med de från kungligheter och högstatusfolk på medeltiden, tycker Sabine Sten.
- Andra jämförelser kan ge svar på om gotlänningarna var friskare och starkare än de på fastlandet, till följd av att de åt mycket fisk till exempel.
Återbegravs i maj
Den 6 maj återbegravs Magnus Ladulås och de andra i graven i Riddarholmskyrkan.
I höst väntas sedan svar på de analyser som gjorts av de DNA-prov som tagits.