Att det skulle bli mer pengar till skolan är knappast realistiskt. Därför är det viktigt att använda de pengar som finns på rätt sätt, anser rektorerna.
- I dag har vi för många små skolor. Andra kommuner har i snitt 200 elever per skolenhet, Gotland har 130. Och det är klart att det kostar mer, säger Hans-Åke Norrby.
För att kunna ha så många skolor har politikerna beslutat om ett regionalt stöd till de skolor som inte klarar ekonomin på egen hand. Det innebär att 8,6 miljoner kronor i dag tas från de större skolorna och ges till dem med för få elever.
Inte full täckning
Rektorerna vill att det regionala stödet tas bort, att skolor slutar att hållas vid liv på större skolors bekostnad. Dessutom riskerar man att det startas friskolor på de platser där skolor läggs ned. Som i Fardhem till exempel, den enda friskola som i dag får regionalt stöd.
Politikerna har beslutat att det regionala stödet i år inte får kosta mer än 2010, och det är högstadieskolorna som fått mindre pengar. Skulle samtliga skolenheter få full täckning skulle det regionala stöder hamnat på tolv miljoner kronor i år.
Dräneras på kompetens
Rektorerna anser att osthyvelsprincipen inte längre fungerar när det ska sparas. Nu måste skolor läggas ned så att de skolor som blir kvar kan anställa lärare på heltid och ha ett bra elevsocialt arbete för att klara kraven på skolan. I dag söker sig lärare ofta till större skolor när en tjänst dyker upp. Mindre skolor dräneras på kompetens, vilket i sin tur får eleverna att välja andra skolor.
- Vilka skolor som ska läggas ned är politikernas sak. Vi rektorer vill ge en tydlig signal om att detta måste göras, säger Hans-Åke Norrby.
Svårare rekrytera
Luis Barnes, ordförande för Lärarförbundets avdelning på Gotland, stöder rektorernas åsikt.
- Det behövs skolor över hela ön, men skolorganisationen måste ses över. Kravet på lärarbehörighet kommer att göra det svårare att rekrytera lärare och att klara kvaliteten i riktigt små skolor framöver. Men det är viktigt att en förändring görs i dialog med alla som berörs, säger han.
Vägrade skriva på
Ett fåtal skolledare har valt att inte skriva under skrivelsen, till exempel Marcus Larsson, rektor i Fårösund.
- Jag kan problematiken och förstår skrivningen, men jag valde att inte skriva på. Varför har jag ingen lust att gå in på, säger han. Eva